Hotel Niorres. Berättelse från första franska Revolutionen. (Öfversättning). — Och för dessa välgerningar, som min son, biskopen, och jag hopa öfver dem, skulle de visa sin erkänsla genom de förhatligaste brott ? — Jag säger icke att de gjort det, min herre, men någon kan älska en utaf dem, och ni måste dock tillstå, att den man, som gifte sig med en af edra brorsdöttrar, efter det hon fått ärfva er familjs hela förmögenhet, han skulle göra ett godt parti! Hr Lenoir tystnade och betraktade forskande rådsherren. Denne höjde åter sitt hufvud och en dyster, plågsam tanke tycktes ånyo förmörka hans anlete. — Jag hade redan i mina tankar gått lika långt, som ni nu, sade han. I går ingaf en af edra agenter mig denna id och gedan den väl kommit in i min hjerna, beherrskar den helt och hållet densamma. ) Forts. från N:o 1—16.