Göteborgsposten – 19 januari 1861, sida 1

de äro missnöjda med de personer, som inon densamma kommit på väldet, och i det skild; statsforbund, som de påstås hafva för afsig att bilda, söka de icke att bygga statstörfatt ningen på nya eller andra grundsatser, uta! tyckas tvertom eftersträfva att så mycke som möjligt kopiera den förra. För at finna huru fullkomligt äfven dessa stater är genomträngda af just dessa åsigter, behöfve man endast fästa sig vid den likhet i åskåd ning, ja ända intill uttryckssätt, som existera emellan Syd-Carolinas separationsförklaring och den proklamation som de provinser, hvilke sedermera bildade Förenta staterna utfärdade då de förklarade sig oberoende af Storbrita nien. Under det att meningsstriderna on statsförfattningsprinciper ännu fortgår hos oss äro de redan förbi i Amerika. Under det vi här i Europa strida om fåvälde eller de: mokrati, om centralisation eller decentralisa: tion, äro alla personer i Amerika afgjordi demokrater samt anhängare af decentralisation — Med denna vunna enhet i åsigter i afse ende å statsförfattnings-frågor, är det också klart, att sådana icke heller mera der, såsom hos oss, kunna utgöra de frågor, som bestämma partidelningen. Då alla äro ense om hurudant statsmachineriet skall vara, kunna meningsskilnaderna endast röra sig kring frågor om huru detta machineri i de förekommande skilda fallen bör användas. Det blef derföre en naturlig följd af Amerikas framskridna politiska utveckling, att det politiska lifvet der måste komma att vända sig kring de sociala frågorna. De gamla partinamnen demokrater och whigs, bibehöllo sig väl, men med upphörandet af de meningsstrider, under hvilka de uppkommit, förändrade de äfven sin betydelse samt gingo öfver att beteckna olikheter i de sociala frågor, som vid partibildningen begynte att spela den roll, som förut frågorna om statsförfattningsprinciperna. — Af dessa sociala frågor, som sålunda kommo att utgöra föremålet för den inre amerikanska politiken, måste naturligtvis en hel hop vara lämplighetsfrågor, som endast gällde antagna och erkända åsigters applicerande på Amerikas speciella förhållanden, och endast få kunde komma att framkalla sådana menings och partiolikheter, att de skulle bero på så djupt liggande principer, att de hafva ett allmänt menskligt intresse äfven för främmande folk. Det är detta som gjort att den inre amerikanska politiken i allmänhet förmått framkalla så öga intresse på denna sidan om Atlantiska iafvet. En af dessa den amerikanska politikens ociala frågor har dock nu framkallat, äfven 108 Oss, ett utomordentligt intresse genom de öljder till hvilka den ledt. Det är slafverirågan, genom hvilken den nordamerikanska inionen, de stora revolutionsmännens stolta yggnad, fått en remna, som kanske alltid kall qvarstå såsom ett vanställande bevis på uru en inblandning af orättvisa kan förstöra fven det vackraste och starkaste i verlden, ler som i bästa fall endast med svårighet! ENNART ETRADE LET NE RE EE OA