— Jacquet, återtog han efter en stund och stannade åter framför agenten, Jacquet, ni måste rr nedtysta affären med barnet och skaffa mig en Jannan författare till ifrågavarande smädeskriften. — Det blir svårt att nedtysta saken med lilla Rosa, sade agenten. ; — Om föräldrarne äro fattiga, så gör dem rika, och de skola tiga! — De äro icke rika men de äro ej heller fattiga. — Sätter fadren något värde på ärebetygelser ? — Han har aldrig pröfvat på, men han tycker väl om sådana, han såväl som alla andra. — Är hans hustru ännu ung? — Åbja ! — Nåväl, ingif dem hopp om ersättning i framtiden för deras nu lidna olycka, förmå dem att upphöra att låta tala om sig och uppröra sinnena, och mannen skall bli utnämnd till rådman. — Detta är kanske en utväg och jag tror att vi skola lyckas åt det hållet, men... — Men hvad? sade Polislöjtnanten, då han såg Jacquet tveka om att fortsätta. — Vi ha en annan dylik, som äfvenledes har sin stora vigt. — De Niorres ? (Forts.)