Frihandeln i Sardinien. Det är ett väl kändt faktum att konung Karl Alberts regering fasthöll den mest envisa protektionsoch prohibitionspolitik af alla stater i Italien, ja kanske af alla stater i hela verlden. Men under den nuvarande konungens regering, då Cavour öfvertog först han. delsportföljen samt sedermera äfven finansportföljen, skedde en allt bestämdare öfvergång till frihandelssystemets principer. Samma töreteelser, såväl i finansielt som industrielt hänseende, hvilka på alla andra andra ställen der detta system blifvit infördt visat sig, bafva äfven här blifvit synliga. Med tullsatsernas nedsättning hafva statsinkomsterna icke särdeles förminskats, emedan den förökade importen ersatt den förlust, som eljest skulle uppkommit genom de lägre tullafgitterna; och med protektionens afskaffande och den förökade införseln af utländska fabrikater, har den inhemska fabriksindustriens tillverkningar till tagit. — Vi vilja meddela några statistiska data, hvilka synas oss vara särdeles egnade att belysa dessa frihandelns verkningar. Bomullsmanufakturartiklar betalte i Sardinien före år 1853 1 medeltal en importtull af 2 fr. 68 c. samt bomullsgärn en medeltul af 93 c. pr kilogramm. Ar 1853 nedsattes tullafgifterna för bomullsfabrikater till 1 fr 40 ce. och för garn till 50 ce. På denna senare artikel har tullen i fjor blifvit ännu vidare nedsatt med 6 c. pr kilogramm och kontraband på dessa slags varor har helt och hållet upphört, så att de nämnda tullsatserna numera måste betraktas såsom varande uteslutande af finansiel och alldeles icke af protektiv natur. Följden af dessa finansiela åtgärder har varit, att införseln af bomullsvaror, hvilken år 1850 utgjorde endast 803,434 kil., har varit i ett ständigt tilltagande, tills den år 1855 steg till 1,682,057 kil. och å 1857 till 1,642,136 kil., så att den på denna tid mer än fördubblats. Förminskningen : tullinkomsterna stodo i intet förhållande till nedsättningen i tullafgifterna. Bomullsfabrikater gåtvo år 1850 åt staten en nettoinkomst af 2,155,893 fres; skulle ingen nedsättning i tullsatserna hafva skett, så skulle inkomsten år 1856 hafva utgjort 4,507,912 fres och år 1857 4,400,924 tres, beräknadt efter dessa års nu skedda införsel. Men denna beräkning beror på det antagandet, att införseln skulle hatva visat samma resultater under den förra tulltaxan som under den nya, hvilket vore alldeles falskt. Under det nya systemet har inkomsten för samma varor år 1856 utgjort 2,066,189 fres och 2,209,493 fres år 1857, hvilket utvisar blott den obetydliga förlusten — LL REEOEE———— LL e—