Göteborgsposten – 11 januari 1861, sida 1

liga lifvet, genomgås helt och hållet af den statskyrkliga anda, som den tiden herrskade i Oxford. Hans arbete om Homerus, bär också nästan lika tydliga märken af att han studerat derstädes; tillochmed bans vanliga stil. har en till hälften klassisk anstrykning, som påminner om hans ungdoms studier. Men det tfinnes också något hos honom, som den akademiska bildningen icke kan gitva, ja som det snarare är underligt atv den icke tillintetgjort. Oxford är icke någon liflig ort, och vistelsen vid universitetet derstädes verkar snarare söfvande än väckande; men denna verkan har den icke utötvat på mr Gladstone, hvilken tvertom intresserar sig, stundom tillochmed öfverdrifvet, för allt hvarmed han har något att göra. Han proponerar en stämpelafgift på kontrakter med en ilver som om Kuropas väl eller ve berodde deraf; embetsmånnen i hans departement pusta under påtryckningen at hans verksamhetslust; han är färdig att arbeta, så länge hans hjerna kan hålla ut, samt att hålla tal så länge hans lungor stå bi — ord fattas honom aldrig, -— men hans underlydande embetsmän kunna icke hålla ut med så strängt arbete. i För en stor del af sin energi, har mr Gladstone troligtvis att tacka sin födelseort. Lancashire benämnes stundom Amerika med litet vätten ibland, men denna antydan om en. tillsats af:ett svagare. element är knappast riktig, ty det är omöjligt för. New-Yoik att ifra mera för sitt speciella yrke, handeln, än Liverpool gör. Likasom flera andra framstående personer, som äro från denna handelsstad, har mr Gladstone medfört på sin bana samma. ifver, djerfhet och verksamhet, som Liverpools köpmän visa i sina förrättningar. Under den skolastiska fernisså, som hans bildning vid universitetet har gifvit honom, döljer sig en lancashiresk köpmans djerfva spekulationsanda och arbetslust. Detta är en af de vigtigaste egendomligheterna i mr Gladstones karakter, men det behöfves mera än blott en enskild observation, för att förstå den. Det är öfverflödigt att säga, det mr Gladstone är en stor talare. Om en persons vältalighet kan det icke gerna herrska tvitvel; i detta afseende finnes det en pröfvosten, på hvilken man icke kan misstaga sig. Har talet gjort intryck på åhörarne, hafva de blifvit anslagna deraf, hafva de yttrat bifall? Dessa och många andra frågor af samma beskaffenhet, kunna alltid besvaras med bestämdhet. Den som är istånd att göra intryck på underhuset, hvilket är den strängaste åhörarekrets i hela verlden, den är ovilkorligen talare, och mr Gladstones både upp-. riktigaste beundrare och häftigaste motståndare äro ense om att han åstadkommer ett sådant. Mr Gladstone äger i högre grad än någon annan, hvad man kunde benämna talarens impuls. Ingen kan blifva talare utan att vara utrustad med särskilda själsförmögenheter, och ingen kan vara en utmärkt talare, utan att ega en egen själsbildning. Men hvarken de naturliga gåfvorna, eller utbildOSAR SSL ATBE LREV VREDE SG ESSER RRESATRER