Göteborgsposten – 8 januari 1861, sida 1

nn ANAR ENSE AR Lt AAA rr småningom blef så allmänt antagen, att inger sjökapten vågade afvika derifrån, utan at utsätta sig for att blifva afskedad al sin re: dare, eller för att åtminstone bli ställd till ansvai för den skada, som möjligen kunde uppkomma. Många funnos visserligen, som insåg det bristtälliga i ett sådant sätt att gå til väga, men dess bibehållande var en naturlig följd af den bristande kunskapen om de lagar, hvilka vindarne och hafsstrommarne äro underkastade. För att nemligen med säkerhet kunna bestämma den fördelaktigaste sjövägen från ett ställe till ett annat, måste den sjöfarande ha reda på sannolikheten af att påträffa gynsamma eller ogynsamma vindar på det mellan dem liggande hafvet, så att han kan uppsöka de gynsamma och undvika de ogynsamma. Att uppnå denna kunskap om vindarne och hafsströmmarne, var det mål, som löjtnant Maury uppställde för sig. Genom foljderna af ett olyckligt fall tvungen att afstå från det praktiska sjömanslifvet, kom han i tillfälle att sysselsätta sig med vetenskapliga arbeten. År 1842 framlade han för de förenade nordamerikanska staternas regering en plan till uppgörande af en karta öfver vindar och strömmar, och kommendör Crane, hygrografiska institutets chef, utfärdade derefter ett cirkulär till de nordamerikanska sjökaptenerna, med uppfordran att meddela uppgifter, hvarefter den föreslagna kartan kunde konstrueras. Denna uppfordran blef dock utan verkan; Maury vände Bg då till flere lärde män och vetenskapliga instituter, för att försäkra sig om deras bistånd, och då han icke erhöll något bistånd från handelsmarinen, begynte han att samla journalerna från krigsfartyg. Först år 1845 blef han istånd att åter påbegynna ritningen af sina kartor. Några af dessa utkommo år 1848 och hans sträfvanden gick nu ut på att genom ett praktiskt resultat ådraga sitt företag allmänhetens uppmärksamhet och att genom ovedersägliga fakta forskaffa sig sina medborgares deltagande och understöd. Han valde till detta ändamål vägen från Norra Amerika till Rio Janeiro samt föreskref för densamma nya kurser, som skulle blifva fördelaktigare och medtaga mindre tid än de vanliga; och denna föreskrift visade sig också vara riktig, i det fartyget Wright, kapten Jackson, från Baltimore, som först följde den uppgjorda anvisningen, på 24 dagar tillryggalade samma väg, som eljest medtagit 41. Ett så lysande resultat, till hvilket snart kommo flere andra hknande, var väl egnadt att göra intryck på de sjöfarande i Amerika, och sålunda blef detta företag, som i början från alla sidor betraktats med likgiltighet, försäkradt om framgång. Det skulle dock icke förblifva inskrånkt blott till Amerika ensamt; genom medverkän af förenta staternas regering, föreslogs det för alla sjöfarande nationer, att gå in på en gemensam plan för nautiska observationer. Detta förslag kurs som först blifvit bestämd af tillfället j