Göteborgsposten – 2 januari 1861, sida 1

Förenta Staternas nationalförsvar. Den officiela berättelse öfver armåens ställning 1860, som Unionens krigsminister afgifvit, innehåller bland annat följande uppgifter: Näst efter presidenten, som är öfverbefälhafvare ex officio, hår general Winfield Scott det högsta betälet inom armeen. Han har en årlig lön af 9,240 dollars och har redan tjenstgjort 52 år. Den reguliera armeen består af 2 dragonregementen, 2 kavalleriregementen, 1 regemente beridna skarpskyttar, 4 artillerioch 10 infanteriregementen, hvartill kommer genikorpsen och de topografiska ingeniörernas korps. Enligt den ursprungliga törordningen skall ett kompani dragoner bestå af 50, evt kompani lätt artilleri eller skarpskyttar at 64 och ett kompani tungt artilleri eller infanteri af 42 man. Följaktligen skulle antalet af den stående armeens manskap vara 11,849, hvartill kommer 1,083 officerare. Men enligt en kongressakt är hvarje president berättigad att, när behofvet så fordrar, stegra antalet af manskapet i kompanier af alla vapen ända till 74 man. Denna rättighet har presidenten Buchanan begagnat sig af för att förstärka de 183 kompanier, som användts eller bestämts för striden mot indianerna i Missisippinejderna. I följd häraf är den stående armåeen, inberäknadt officerskorpserna, 18,093 man stark. Men i alla fall förekommer denna truppstyrka liten, när man jemför den med de europeiska makternas ofantliga stående härar. De förenade staternas egentliga militära makt består i den ståndigt och öfverallt i vapnens bruk öfvade milisen eller landtvärnet, som utgöres,