Göteborgsposten – 2 januari 1861, sida 1

Språkrör från Stockholm. Den 27 December. Det bästa af julfröjden är redan förbi, det sköna är flyktigt på jorden. Lutfisken och julklapparne, sjeltva qvintessencen, den ena uppäten, de andra lagde åsido; oss återstår blott att under de ännu lediga stunderna anställa våra betraktelser öfver det snart helt och hållet försvunna året samt göra 088 i ordning att med goda förhoppningar emottaga det nya. 1860 var ett godt år icke blott i den bemärkelse, som landtmannen menar med detta uttryck, utan äfven i en större och betydelsefullare mening. Civilisationens årsväxtsberättelser från alla länder meddelade lyckliga resultater och friheten gjorde ovanliga skördar äfven der den nyss börjat odlas. Det flydda året gat ett rikt löfte i arf åt sina efterkommande, måtte ingen af dem bryta detsamma. Julmarknaden var, oaktadt den påkomna sorgen, särdeles liflig och ännu hvimla gatorna af handlande och vandlande menniskor. Hvad man icke hann förskaffa till julklapp, ställer man sig nu till nyårsgåfva; förmodligen är det derföre som expositionerna af galanterivaror ännu äro ganska talrikt besökta och som stånden å Stortorget finna det lönande alt utsätta sina varor och deras försäljare för kylan. Fortsättningen af ,Fänrik Ståls sägner kom i bokhandeln först på eftermiddagen af julaftonen och dock lära öfverhufvud tvåhundra exemplar hunnit försäljas i hvarje boklåda. Dernäst hade kalendrarne, från och med Statskalendern till och med Pappa Noje och gelikar, den starkaste atgårgen; vidare tru Schwartz romaner och barnböckerna. Man kan häraf också göra ett omdöme öfver den litterära smaken i allmänhet, dock besinnande att Runeberg och fru Schwartz ha hvar sin publik och att deras arbeten icke wifvas tillhopa på andra hyllor än bukhandlarens. Någonting i sitt slag märkvärdigt är anmälan till ,Nytt Lördagsmagasin. Den är en puff at sällsyntaste slag. Låtom oss också draga till och fråga: hvad är väl Barnum i Amerika och hvad Robach dersammastädes emot Philip J. Meyer i Trångsund? Han lofvar bidrag af utmärkta inoch utländska författare, ,kungliga svenska jernvägsobligationer på 66,666 rdr, som måste vinna och Landtpresten i Wakefield på köpet. Och skulle händelsevis någon enda menniska finnas, som vågade hysa det minsta tvifvel på att Lördagsmagasinet är det allra förträffligaste eller att det liksom förra året , erbjuder åt alla åldrar och samhällsklasser tillfälle att tillfredsställa sitt behof etc., så hänvisar utgifvaren denne Thomas till fjolårets 5,000 (!) mV