Göteborgsposten – 28 december 1860, sida 1

Slafverifrågans ställning inom Nordamerikanska unionen. Under det att i Europa den gamla kampen mellan demokrati och ubsolutism alltjemt fortgår på ett satt, som är egnadt att styrka förhoppningarna om den förras slutliga seger, under det att den konstitutioneia 1d6en ständigt vinner allt större terräng, så att till och med regenter, hvilka äro despoter at sjal och hjerta, söka, likt Polykrates, att afvända den hotande faran genom den frivilliga uppoffringen at sin käraste skatt — sitt envälde, så utgör det republikanska Nordamerika den stora skådeplatsen för en i mensklighetens vigtigaste intressen ännu djupare ingripande i strid — för en strid, som, huru fruktansvärdt den än må gestalta sig, dock säkerligen, äfven den, skall sluta med det sannas och rättas seger. Åtven der är det fråga om millioners befrielse från förtryck men icke från en despots utan från hundratusentals despoters. Man begär tillsvidare icke för dessa millioner några politiska utan endast rent mepnskliga rätugheter, man vill blott höja dem ur en beroende ställning, som är stridande mot Evangelii lära och ovärdig alla med ododlig själ, törnuft och fri vilja utrustade väsenden, till en, som iståndsätter dem att utveckla och begagna sig af dessa Skaparens herrligaste gåfvor. Striden gäller, med ett ord, slafveriet, denna kristliga institution, såsom de at mate: riela intressen beherrskade plantageegarna icke blygas att kalla det, ehuru det uppenbarligen är en skamfläck och en förbannelse för alla folk hos hvilka det existerar. Det sista presidentvalet har, som kändt är, ändtligen gifvit abolitionisterna öfverhanden inom Unionen, och denna tilldragelse, som i Europå helsats med oblandadt bifall, har framkallat en gäsning inom slafstaterna, som mer än någon föregående tyder på ett snart förverkligande at det gamla hotet om Unionens upplösning. Redan har Syd-Carolina, hvars svarta befolkning vida öfverstiger den hvita 1 antal, officielt utträdt ur Unionen, och talrika demonstrationer i den öfriga södern vittna om att ett starkt parti ifrar för etfterföljandet af det gilna exemplet. Vid första ögonkastet tyckes det också som skulle ett sådant steg vara väl egnadt att befrämja slafegarnas intressen. I en endast af slatstater