Göteborgsposten – 24 december 1860, sida 1

—— stötte till med hela kraften i sin arm. Ett skri af smärta ljöd genom rummet !.. men detta skri kom ej från Diana! ... Aldah hade hastat fram, för att rädda sin väninna och det var hon, som fick mottaga det våldsamma knifstynget. Hon föll med genomstunget bröst till golfvet . .. hennes klädningskjol utbredde sig och korallen, som hon gömt deri, föll till den häpne gubbens fötter. — Tsygana sade sannt! mumlade den unga flickan. Grenen är sönderbruten . . . lifvet flyr bort. — Tsyganal! upprepade mäster Eudes. — Din dotter! skrek Van Helmont, som skyndat fram till Aldah, Du har dödat ditt eget barn I Marc och Giraud vände sig om... Grefven begagnade sig af denna rörelse och rusade på Van Helmont; men Marc grep honom i strupen och slungade honom bort, Girauds värja hade sprungit sönder, Han drog i stället sin dolk och sprang mot sin fiende; men Mercurius slog krokben för honom, så att Giraud föll ned på golfvet med halsen genomborrad af banditens värja. Marc ville skynda till hans hjelp: han möttes på samma gång af de båda brödernas värjor. Van Helmont höll Aldah uppe i sina armar och betäckte med sin kropp Diana. Mäster Eu