Göteborgsposten – 22 december 1860, sida 1

lära menniskan att inse en saks dåliga verk-. ningar samt aw genom förtänksamhet undvika dem. Bastiat anmärker att menniskorna i ekonomiska saker, till sin egen skada, vanligtvis mera hållit sig till den förrre ån till den sednare. På samma sätt har det tyvärr också varit i de politiska. Menniskorna hafva vanligtvis fått ögonen öppna för ett statsskicks dåliga verkningar törst då när dessa verkningar hotat dem med nära förestående undergång, samt hafva först då begynnt att tänka på att upphätva den orsak som åstadkommit faran. Hade de dock varit mera förutseende så hade de undgått risken at avt blifva utsatta för en sådan fara. Det är i politiken samma företeelse som man ofta påbräffar i det enskilda lifvet, att man nemligen försummar en sjukdom ända till dess den ho var lifvets bistånd och då först söker att erhålla bot mot densamma; och likaså gifvit som det är, att det är ett fel af den enskilda menniskan att sålunda till yttersta ögonblicket uppskjuta att söka läkarehjelp, likaså säkert är det, att det är ett fel i politiken att uppskjuta en förändring at ett bristtälligt statsskick ända tills det attedet framkallat en fara för dess frihet inom folket sjelft eller utifrån. Det är detta fel som de åberopade staterna begått och detta fel har kostat dem dyrt nog. Derför att de underlåtit att i tid gora retormer hafva. de varit tvungna att längre fram i stället göra revolutioner. Nya Dagl. Allehanda har frågat om vi kunna uppvisa något exempel på en väsendtligare regeringstförändring som skulle blifvit genomford under i öfrigt lugna och ostörda törhållanden inom och utom landet. Vi erkänna att vi icke kunna det, eller att vi åtminstone icke för närvarande påminna 0ss någon sådan; men detta har intet att skaffa med vårt yrkande att det är lämpligast och visast att försöka att företaga dem vid en sådan tidpunkt. Att menniskor förut handlat på ett sätt kan aldrig blifva något skäl för att handla på samma sätt, ifall man tror sig kunna gå bättre och klokare tillväga. Vi hatva tforsokt att visa att det har varit at brist på tillräckligt och klart förutseende som de anförda tolken handlat som de gjort samt att det varit ett fel at dem. Ty det blir alltid ett fel att icke söka att genom reform i tid undvika en revolution och vi hafva endast yrkat på att vi skola vara mera förutseende, Vid detta yrkande tasthålla vi så mycket mera som vi, om vi också icke kunna anföra reformer som blifvit företagna i lugna tider, dock kunna uppvisa flera fall då folk blifvit hindrade från reformer derföre att de icke gjort så. Som kändt var reformrörelsen i England en sak som tog sin början redan 1 senare hälften af förra århundradet, och den hade redan kommit så långt att den yngre William Pitt hade för afsigt att framkomma med ett omfattande reformförslag, men de franska revolutionskrigen tvingade nationen att lemna alla reformer å sido för mer än ett fjerdedels sekel. Dock, vi hafva ett ännu närmare exempel i vår egen historia. Var icke en förändring i vår representation en reform, som man redan 1809 önskade genomföra, men som hindrades genom de oroliga förhållandena som togo all uppmärksamhet i anspråk för räddandet af landets båda inre och yttre fri