Göteborgsposten – 18 december 1860, sida 1

Språkrör från Stockholm. Den 13 December. Partistriderna i den medicinska fråga pågå alltjemt med häftighet eller den lugnast min, men det är fara värdt att det aldrig gå väl på någotdera hället. Om det är billig och rätt, att åtminstone den medicinska fakul teten i brist på hela universitetet hit förflyt tas i anseende till alla dermed förknippade tördelar tör lakarebildningen, så är deremo törbittringen i Upsala mot dem, som våg: hysa en sådan den heliga och herrliga uni versitntsideen förkränkande tanke, till den gra stor och vädlig att man kan vänta hvilk: olyckor som helst. Det är icke otänkbart at Upsala icke blott tvärt upphör med alla vi dare planer på en jernvägsförbindelse mec hufvudstaden, utan jemväl i sin harm öfvei detta Babylon afbryter den kommunikatior som hittills egt rum medelst ångfartyg ocl diligenser. Och om det regalt skulle g: galet, så är det icke otroligt att de medicin ska fäderna efter gammal sed letvande lägg: sig i högen for av evigt drömma om si sköna Asgård och dess vidtberomda fakultet Men det är icke annu sagdtv aw det skall gi så illa, en hogre maäkv kan ju tllstädja av sjeltva hufvudsvadsintresset offras 1 Odiuslund vch att visheten, en gammal enka, tär sitta orubbvadt bo så länge uon letver 1 sin lägen net vid Fyris. Snart skola likväl hennes da gar varda räknade, ungdomen skall icke längt nuna behag hos den äldriga damen och ho skall sjelt finna, atv hon icke mer har någor förmåga eller takultet som duger av villvinns sig uvdelad dyrkan. Det skal icke mer gi tor sig att bygga henne nya tempel och kall: henne rediviva och härvid borde vällisynner net läkarne veta att hvad som är dodt äl dodt. När skråddare och skomakare ickt idngre få ha några skrån för sig, huru längt kan det väl ga an atv fi.osofer och teologei ha sådana? Du stolta lilla stad, kläd dig : dok i förtid, ty med tiden skola endast bar barer och brackor bygga och bo på dina tom ter och det skall icke bhfva qvar sten på sten etter din storhet; — vi mena de visa: sten och vi profetera som hvem som hels kan göra det. Från detta ledsamma frälsar jag mig mer en vacker tanke på konung Carl IL at Spa uien sådan jag sett honom, icke i historien utan i en ung skådespelerskas gossklädd: