——mN— — tt uo0rsrunmm— mu—7Smveeee höllo fången fast vid muren och bundo honom med ett af repen som hängde ned från taket. Efter ett par minuter var fången uppe genom taket, der andra polissoldater genast bemäktigade sig honom. Denne sökte nu ej längre att försvara sig; han lät med likgiltighet leda sig, hvart soldaterna behagade! hans skrik hade upphört och endast hans förvridna anlete förrådde hvilka djupa lidanden han hade att utstå. XLIX. Laboratoriet i Rödå Huset. Klockan slog half elfva, ha wi sagt, då Humbert och Mercurius satte Reynold ur stånd, att längre kunna skada dem. Klockan slog äfven half elfva, då Van Helmont och mäster Eudes, efter att ha lemnat gården till Röda huset, ingingo i laboratoriet som låg i djupet af vestibulen. Detta laboratorium var rikt upplyst med lampor och vaxljus. De båda männen betraktade hvarandra under tystnad. — Du vill således, sade Van Helmont, veta hvem som förstört det magiska trädet, vid hvilket du tror att ditt lif är fästadt.