Göteborgsposten – 14 december 1860, sida 3

nationela polemik derenot, samt af den Bag: gesenska striden. Heiberg och Andersen tecknades genom uppläsande af stycken ur hvarderas skrifter. — A. Bl. berättar från Krigsvetenskapsakademiens eammanträde d. 7:de d:s, att landsh. Montgomery fästade de närvarandes uppmärksamhet på den glädjande företeelse, som ligger deri, att folket numera inser nödvändigheten att under fredens lugn förstärka och bättre ordna landets stridskrafter, samt framställde till täflingsämne den frågan: huru skola de nu i landet sig bildande skarpskyttekorpser organiseras, för att i förening med den stående armåen och beväringen bäst bidraga till landets forsvar? Akademien säges inom sitt fridlysta område ej ha väntat sig en så ohemul framställning. General Meyer och öfverste Hazelius uppträdde ock på det skarpaste mot den uppfattning att frikorpser i något hänseende skulle kunna tagas i beräkning för rikets försvar, Bom uteslutande berodde på stående armeen och beväringen. Hr Björnstjerna fann det dock ej nödigt att ännu bryta stafven öfver saken. Frågan, menade han, vore för tidigt väckt; man visste icke om några skarpskyttekorpser komme att bildas (! sancta simplicitas !). Akademien behöfde derföre ej egna någon uppmärksamhet åt förslaget. Endast öfverste Hagelstam och major O. Björnstjerna biträdde inom den värda akademien den gamle krigarens fråga. Reflektionerna göra sig sjeltva. Nationen kan le åt skråherrarne, ty hon vet, att, när det gäller, äro hvarken den ståiende armeen eller beväringen tillräckliga för försvaret; då kan det bli bra, att ha skarpskyttekorpserna att tillgå.