Göteborgsposten – 14 december 1860, sida 2

stora stadsgatan. Endast koret stod i förbindelse med klostret, genom några underjordiska hvalf, i hvilka man brukade nedsätta liken efter abbberna och de mest ryktbara representanterna för stadens ädlaste familjer. Ingången till dessa hvalf var tillsluten med en gallerport, hvartill brodren portvaktaren hade nycklarne. Denne broder vakade hvarje natt i kyrkans kor och aflöstes hvarje natt af någon annan medlem af brödraskapet. Denna natt befann sig brodren portvaktaren på sin vanliga post vch gick med armarne korslagda öfver bröstet samt hufvudet doldt under sin mörka kapuschong, af och an i skeppet, för att hålla sina genom kölden stelnande lemmar mjuka. Hans promenad utsträcktes till kyrkans ingångsportar. Kommen dit, stannade munken, lyssnade några minuter och återtog derefter sin promenad, Klockan hade slagit 10 och munken hade väl för tjugonde gången uppmärksamt lyssnat vid porten, då han vid det tionde slaget plötsligt stannade, lade handen på nyckeln till det ofantliga jerngallret och vred den omkring ett slag. Portarne öppnades. En högrest man inträdde, insvept i en kåpa sådan som den brodren portvaktaren bar. (Forts.)