Göteborgsposten – 12 december 1860, sida 3

Från Utlandet. Times meddelar i en korrespondens från Paris angående förhållandet med de kejserliga reformerna följande ganska pikanta omständigheter: När ministrarne sammanträdde d. 23:dje, under kejsarens ordtörandeskap, förrådde ingenting i kejsarens mine hvilka förslag han rutvade öfver. Han underrättade ministrarne om att han kommit till den öfvertygelsen, att regeringar, som ej i rättan tid göra förnuftsenliga koncessioner och reformer, som önskas af landet, vore bestämda att falla. Han önskade icke att man skulle utsträcka motståndet till det yttersta. Han sade sig ej kunna finna något skal, hvartöre sädane män, som genom sina talanger och sin letnad gjorde heder at Frankrike, icke skulle komma tram och laga del i nationens angelägenheter. Han förklarade sig ha ull räds en Chambre Jubinal, (hr Jubinal är en ifrig anhängare aflregeringen), och han behölde en kummare af helt annat slag. Etter några ytterligare anmärkningar uppläste kejsaren sie dekret. Om en bomb fallit ned i rummet, der ministrarnuo befunno sig, skulle de ej känt en större törvåning eller missbelutenhet! Kejsaren förklarade bestämdt, alt frihet skulle gilvas åa Lagsuttande korpsen, av frit diskutera adressen ull svar på trovtalet, och uttala sitt omdöme om regeringens inoch utländska poliuk! De stodo eller sutto ytterligt forvånade, icke dertöre att de ej vuro tilllträgade på torhand, ty det voro de vana wvid, utan af manga för dem sjeltve bekanta orsaker. Det halp icke; de mäste underkasta sig, och de underkastade sig. Hr de Morny tillrädde kejsaren aw fara varligt fram, och frågade honom, hvad han tänkte göra i händelse den nuvarande Kammaren skulle i sitt svar på trontalet ogilla H. M:s politik? Kejsaren sade, att han i så fall skulle upplösa Kammaren och vädja till landet. Och hvad, sade de Morny, vill ni göra, Sire, om nästa Kammaren ete.