Göteborgsposten – 12 december 1860, sida 3

Hvarjehanda. Ett furstligt frieri. Framlidna Kejsarinnan af Ryssland var, som bekant, född Prinsessa af Preussen. — Till gouvernant hade hon en dame från Schweiz, hvilken en gång reste hem, för att hemta ett arf, som tillfallit henne. Då hon återkom till Berlin, visade hon sin vackra herrskarinna flera smycken, som hon också hade ärft. Det der är en vacker antik ring, sade Prinsessan Charlotte, i det hon stack en liten guldring på sitt finger; den har något sällsamt med sig; k: iske det är en talisman. Iion ville derefter gifva ringen tillbaka, men det var omöjligt att få den af fingret. Na, så får jag väl behålla den, yttrade hon och det fick hon gerna. Någon tid förgick. En gång ville Prinsessan betrakta den gamla ringen riktigt noga och det lyckades henne att få den af fingret. På inre sidan voro några ord inristade, men de voro utslitna, dock kunde hon omsider läsa dem och der stod: Kejsarinna af Ryssland. En tid hade förgått, då Ryske Storfursten Nikolaus gjorde en resa till Berlin, såg den vackra Prinsessan och! beslöt att begära hennes hand. Den tiden var: