Göteborgsposten – 10 december 1860, sida 1

. Sedan Borgerskapets Aldste, genon besvär öfver detta Magistratens beslut, dra Bit frågan under Eders Kongl. Maj:ts Be fallningshafvandes profning så enär, jemlik stadgandet i Kongl. törordningen den 31 Jul 1776, frågor om brobyggnader, som med all männa medel bekostas, böra underställas Kongl Maj:ts nådiga pröfning och fastställelse, ha! Eders Kongl. Maj:ts Befallningshatvande, son alltså, genom Resolution d. 26 innevarande månad, det öfyerklagade beslutet undanröjt härigenom sketat hemställa ärendet till Eder: Kongl. Maj:ts nådiga afgörande, i hvilket af seende, till nödig wpplysning om hvad i frå gan förekommit, alla dertill hörande handlin: gar, jemte ritningar och kostnadsförslag, här. vid ofverlemnas; och får Eders Kongl. M:ts befallningshafvande för egen del följande : ämnet underdånigt andraga: De ännu befintlige 3:ne broar öfver stora hamnkanalen härstädes äro, i följd af deras böghvälfda beskaffenhet, icke allenast vanprydliga i det att de eljest väl bebyggda ga torna utmed kanalen derigenom i fondperspektivet synas nedtryckta, utan äfven och förnämligast, i följd af ej mindre deras branthet än deras trånga utrymme, för allmänna rörelsen obeqväma och hinderliga. Under stadens ailt jemt tilltagande handelsrörelse hade det alltså varit önskvärdt, att de långt för detta blifvit ombyggda på ett sätt, som kunnat afhjelpa dessa olägenheter; och då förslag nu blifvit väckt att till en sådan förbättrad anordning göra början med en af berörde broar, samt i frågan om nybyggnad skall ega rum, alla vederbörande äro ense, kan Eders Kongl. Maj:ts befallningshafvande följaktligen icke tveka att understödja förstaget derom. I afseende åter å läget för den nya bron, hvarom, på sätt förberördt är, Magistraten och Borgerskapets Åldste stannat i olika meningar, kan frågan synas tvifvelaktig i mon af den större eller mindre vigt, som må tillerkännas skälen för eller emot de skilda åsigterna. Magistratens beslut i frågan stödjer sig på de grunder, att förut varande planmessiga och symmetriska anordning af de tre på lika afstånd från hvarandra belägna bryggor öfver stora hamnkanalen skulle störas genom Lejonbryggans borttagande och kommunikationens förläggande i stället öfver brunnsparken och norra hamnkanalen; att östra hamnkanalens vestra gata medelst Lejonbryggans nuvarande läge har en oafbruten rak sträckning genom stadens hela bredd från kungsportsplatsen och det derinvid belägna Kungstorget till S:t Eriks torg vid Lilla Bommen öfver stadens förnämsta plats Gustaf Adolfs torg; att det icke vore lämpligt, att denna gatas. raka sträckning blefve afbruten genom en fyrvinklig krokväg, eller att den betydliga trafiken emellan denna gatas förenämnda ändpunkter droges ifrån sin nuvarande naturliga rigtning; att afseende å prydnaden vid ett så betydande stadsparti, som ifrågavarande, icke borde åsidosättas, men hvilket skulle