Göteborgsposten – 8 december 1860, sida 3

Från Utlandet. Gårdagens telegram till G.-P. medförde nyheter från Amerika, hvilka väl kunna vara af natur att för ögonblicket tilldraga sig uppmärksamheten, likasom de nu pågående rorelserna i Fristaterna kunna synas egna vid. sammanställning med förhållandena här i gamla verlden. Under det här nationaliteten utgör den princip, den medelpunkt, kring hvilken de olika folkens sträfvanden vända sig; under det de beslägtade folken af sjelfuppehållelseinstinkt eller möjligen någon annan orsak drifvas närmare intill hvarandra och så småningom genom de likartade önskningar, förmåner och faror, som tillhöra dem, äro för dem gemensamma, dragas amerikanarne, som dock äro af samma race, äro af samma folk, ifrån hvarandra. De provinsiela, underordnade intressena triumfera öfver den amerikanska Unionens styrka och öfver sjeltva nationalkänslan. Syd-Carolina går i spetsen och Georgia kastar bort sitt gamla vanliga lugn och öfverträffar sin hetlefrade syster i revolutionär häftighet. De federativa tjenstemännen hafva nedlagt sina befattnigar. Staten har antagit en egen flagga och erkänner ej längre såsom sin den kända med stjernor och ränder. Man vill tillochmed förgripa sig mot Förbundsfästningarne inom staten. Guvernören i Georgia föreslår ej allenast att Georgia skall skilja sig från Massachusetts, utan äfven gå i krig mot denna fientliga stat. Emedan Massachusetts lagar ej beskydda slafegendom eller, med andra ord, förorsaka de Georgiska medborgarnes plundrande, måste Massachusetts tvingas att lemna ersättning, göra afbön. Befolkningen kallas till vapen, tör att skydda sina rättigheter, och penningar skola upplånas, för att sätta staten i försvarstillstånd. Den naturliga följden af denna villervalla är naturligtvis en stockning i affärerna. Då Amerikas banker i hög grad bero af lugn och förtroende inom affärsverlden, är det tydligt, att de skulle genast känna inverkan af oroligheterna. Telegrammet upplyser neml., att bankerna i Filadelfia, Baltimore, Washington, Norfolk och Charlestown (?) hafva inställt all utvexling af klingande mynt. Men då den existerande svårigheten hvarken härleder sig från öfverspekulation eller missgynnande skördar, utan blott af en genom de politiska oroligheterna betingad rörelse af myntet från den ena delen af landet till den andra, och det politiska inflytandet på penningmarknaden ej brukar vara af särdeles lång varaktighet, är det att hoppas, att bankerna ej skola dröja länge, innan de åter börja sin verksamhet. Bomullskontrakten uppsägas, tillägger telegrammet, och negerpriserna hafva fallit 30 procent. Utan att vara alltför sangvinisk, skulle man redan häri kunna föranledas att tro på ett möjligt snart återvändande af lugnet, alldenstund rörelsen just framkallats af de enskilda intressen, hvilka genom rörelsen fortfarande skola komma att lida stort afbräck. Dessutom lärer sjelfva södern ej vara alldeles enig: hela stater äro tillgifna den demokrati