Göteborgsposten – 28 november 1860, sida 2

på verkligheten af bvad han hade för sina ögon. Van Helmont gjorde några magnetiska strykningar öfver hennes panna, för att kunna få henne till clairvoyante. : — Ser ni? frågade han. Catherine förblef orörlig, men hennes läppar rördes sakta. Van Helmont gjorde några strykningar öfver läpparne. — Ser ni? upprepade han. — Jal stammade den unga qvinnan. — Kan ni verkställa min vilja? — Ja... om ni tvingar mig dertill I... — Jag befaller er det. — Då... skall jag göra, hvad ni befaller mig! Van Helmont visade på hålan. — Gå med er tanke ned i denna håla! sade han. — Jag går! svarade Catherine efter några ögonblicks tystnad, hvarunder hennes ansigte uttryckte den lifligaste oro, den största förskräckelse och den djupaste ovilja. (Forts.)