Göteborgsposten – 27 november 1860, sida 3

vapenförråder äro hopsamlade och i ordning. Ungrarne :skulle bli mycket misslynta, om Osterrike vore mindre envist, ty deras största förhoppning hvilar dock på Venetien. —Österrike känner faran, som sväfvar öfver det och är bestämdt för krig. Emellertid vill Österrike ge sig mine af att vara liberalt och lemna liberala institutioner åt Venetien, ehuru det i verkligheten är mera tryckande på Venetien än förut. Exemplen dera äro rika. Bland annat har ett dekret nyligen blifvit utfardadt enligt hvilket en familjefar, hvars son genom att vistas i ullandet undandrager sig militärtjensten, åMägges en skatt af 20 till 200 gylden. De franska haltofficiela tidningarne ,, Pays och ,Patrie vilja veta, att Garibaldi mottagit befälet öfver syditalienska armåen endast med vilkor, att han skall få leda angreppet på Venetien och att detta angrepp öppnas i slutet af nästkommande Februari. Den strid, som d. 12 Nov. levererades utanför Gaöta, har försvårat fästningens belägenhet. Bourbonerna angrepo, för att slå sig igenom, emedan lifsmedlen började tryta; 1,500 man blefvo tagna tillfånga och de öfriga kastades tillbaka in i fästningen. Förstaden, som d. 12 besköts af piemontesarne, är Latratina, hvarest finnes ett torn, som påstås vara qvarlefvan efter ett Mercurii-tempel. Salzano förde befälet öfver den tillbakadrifna korpsen. Piemontesarne besatte efter den tillkämpade segern alla omkringliggande höga positioner, nemligen kapueimerklostret och platserna Borgo Santa Agata, Monte Tortone, Monte Erta och Monte Lombone. Stora belägringskanoner för Gattas bombardement äro under väg från Genua. Tyskland gör sig å sin sida redo, att möta den fara, som det väntar skall komma förr eller senare från Rhensidan. Sålunda nämnes bland annat, att förbundsfästningen Ulm skall armeras med refflade kanoner; att. flera regementen artilleri skola organiseras på fransk fot; att ett förslag skall inlemnas vid de preussiska kamrarnes nästa Session, för anläggande af en jernväg mellan Stralsund och Berlin, som skall komma att bli af stor strategisk vigt för kustförsvaret, och slutligen att en kongress af tyska furstar skall komma att ega rum i Dresden, för ut algora Tyska förbundets inre angelägenheter. Från Amerika berättas, att det republikanska partiets seger vid presidentvalet i Fristaterna hotar unionen med allvarsamma förvecklingar, emedan åtminstone några alt slafstaterna skola efter all sannolikhet häraf aga sig anledning, att försöka skilja sig från Unionen. Pressen har under sista tiden debatterat denna fråga med en ifver, som antyder, att den har en praktisk betydelse, och jlastän man ännu icke vet, hvilken verkan Lincolns val utöfvat på sydstaterna, tala likväl yttrandena under valkampen om, att fara ir för en brytning mellan de fria staterna och slafstaterna. New-York Herald för d. 31 Okt. innehåller en artikel, hvari tidn. försvarar söderns beslut, att utträda ur unionen, om, såsom nu verkligen skett, Lincoln skulle segra. Presterna i närheten af Washington ra foranstaltat om bön i kyrkorna för att mionen icke må upplösas.