Göteborgsposten – 19 november 1860, sida 1

låg ett litet hus, som tycktes vara mera säker! och solidt än de vanliga fiskarehyddorna. Detta hus, som låg alldeles enstaka, på flere hundra meters afstånd från de andra, var omgifvet af en stenmur, hvilken på samma gång äfven dolde för nyfikaa blickar en temligen stor gård och en liten trädgård. Denna boning hade i flere år stått alldeles öde. Fastän ryktet förkunnat i trakten, att en förnäm man vid hofvet nyligen köpt egendomen, hade den nye egaren likväl ännu icke besökt den Men denna morgon skulle fiskrarne, om de varit mindre sysselsatta vid stranden, ha kunde se, att huset under natten blifvit försedt med invånare. Genom springorna på porten skulle den nyfikne tillochmed kunnat se fyra vackra sparska hästar, som stodo bundna vid ringar i muren. Efter en stund hade man kunnat se dörren öppnas och en karl träda ut med en stor säck på ryggen. Denne karl, som var klädd alldeles i likhet med en fiskare, fouragerade hästarne och vände sedan tillbaka in i huset, hvars dörr slogs igen efter honom. Han kom in i ett litet, enkelt möbleradt rum, hvilket han gick igenom, och närmade sig en dörr, hvilken ban öppnade och som förde till ett annat rum. Detta var rikt upplyst dels af