Mexico. (Efter Berlingske Tidende). Det har under senare tiden ofta talat om en europeisk intervention i Mexico, oci likasom man från flera håll torde vara huga för ett dylikt företag, så finnes det ätvei skäl, hvilka tala för nödvändigheten derai Spanien skulle gerna återvinna en af sin rikaste kolonier, och det är säkert den end makt, som i Mexico skulle finna för sig et ansenligt parti, hvarjemte man bör antaga att det skulle behandla Mexico bättre och klo kare än föregående absolutistiska regeringar hvilka i enlighet med det gamla kolonialsy stemet hermetiskt tillslöto Mexico för alla främ mande och endast öppnade det for nyinvan drande spaniorer. Måhända kunde en dylik åter förening nu äfven blitva till förmån för de både länderna. Men Nordamerika skall aldrig god villigt härtill gifva sitt samtycke; det skal ej ens tillåta Spanien taga parti uti det in hemska kriget i Mexico eller göra siaa for. dringar om ersättning för liden förlust gäl lande genom vapenmakt, i likhet med hvad spanska regeringen för någon tid sedan för sökte genom att afsanda några krigsskepp till Vera-Cruz. Det kan jemväl antagas, at Nordamerika skulle motsätta sig hvarje an nan intervention, om icke denna fordran gjordes med så stort eftertryck, som blott Frankrike och England i förening med hvarandra kunna uttala, så att Nordamerika derigenom örmåddes finna sig eller deltaga deri. Hit ills har man i Nordamerika såväl som i Europa hyst största sympatien för det så kallale konstitutionela partiet i Mexico, hvars erände president, Juarez, bor i Vera-Cruz, unler det hufvudstaden och största delen af de nre provinserna eller staterna under flera år