Göteborgsposten – 16 november 1860, sida 1

Sir Charles Napier. Sir Charles Napier har dött, och hel hans fäderneslands press har hastat att egn: en hyllning åt hans minne samt att inregi strera hans namn i listan öfver Englands ut märkta söner. I känslan af att grafven för sonar mycket, samt med den pietet, son engelsmännen städse visa nyss aflidna per soners minne, låter den hans fel träda 1 bak grunden, samt har sina blickar fästade endas på de egenskaper, som för en tid gjorde ho nom till Englands populäraste och mest om tyckte sjöman. — Engelsmännen hafva unde hans lifstid behandlat honom med all de konsiderationslöshet, som politiska strider for dra; de skola en gång i framtiden behandl: hans minne med all den stränghet den histo riska rättvisan kräfver; men i detta ögonblick vid brädden af hans ännu icke fyllda graf, sc de i honom blott Englands son, som strid för dess ära och med heder uppehållit des: namn. Också för oss här i Sverige, är han ickt främmande. Vi hafva för en vd följt honon med ett intresse, som om han varit en af vår: egna. För föga mer än fem år sedan va hans namn i allas våra munnar, och allas vår: blickar voro riktade på honom. Den stor: striden mellan östra och vestra Europa, denn: strid, som länge legat och grott i förhållan dena och som säkert icke heller ännu är af slutad, hade för första gången kommit til utbrott. Rysslands stora koloss skulle angri pas på dess begge mot vestra Europa vänd: flyglar: vid Svarta hafvet och Turkieti soder vid Östersjön och nära våra gränsor i norr och befälet öfver största delen af anfallsstyr kan mot den norra flygeln, hade blifvit an förtrodt åt sir Charles Napier. I södern del tog Rysslands grannstat, Turkiet i striden skulle Sverige, Rysslands grannstat här norden, också komma att taga del i densam ma? Dunkla förhoppningar begynte vakna obestämda, vidtutseende planer begynte at antaga utseendet af möjligheter. På sir Charles