Göteborgsposten – 13 november 1860, sida 1

Kapten La Chesnaye.) Fistorisk roman af Ernest Capendu. rÖfversättning från franskan). XIX. Fortsättning. Den store coösren hade väl begagnat den tid, som Camåelton lemnat honom, ty när denne gick genom stora grottan, hörde han muntert skrål, ackompagneradt af glasens klang. Malvoisinervinet löste snart tjufvarnes tungor. — Jag vill ej vara Peter Slagtare, om jag icke i dag trampat åtminstone tre stadssoldater under mina fötter. — Det är mycket angenämnt att slåss, sade långa Jacqueline, men det är ännu bättre att det gifver någonting igen. — Hvad kan du klaga öfver? utbrast Tallebot. Har du då icke förtjent någonting, min sköna? har du ej fått det emaljerade smycket, som du bär vid venstra ögat, fortfor han gapskrattande. — Jacqueline har rätt, sade Jacques, efter x) Forts. från N:o 151—153, 157—159, 161—266.