Göteborgsposten – 9 november 1860, sida 3

de i Mantua; jalt garnisonen i denna fäst ning består af två bataljoner af regemente don Miguel, två af regementet Hessen, två a regementet Provascha, en bataljon jägare, er sqvadron hussarer och 600 artillerister; att på högra sidan af Po stå 6,000 man och vid Mincio 3,000. Vi veta hvilken position hvarje kompani innehar. Vi erhålla som vanligt på enskild väg samma underrättelser från Verona, Rovigo, Udine och Trevisso, der stora massor österrikare finnas inqvarterade. Vi veta, huru verksamt Österrike är i att fullända sina befastningsverk på högra Postranden, der det har tvenne bryggor. Den sardinska arme, som nu står midtemot österrikarne, utgör enligt säkra underrättelser följande styrka: La Marmora har med sig tre divisioner i Lombardiet, Durando har lika många i Emilien. Om man till dessa lägger de divisioner, som stå i södra Italien under Cialdini, Sonnvaz och Della Rocca, skall man finna, att hela den piemontesiska armeen uppgår till ej mindre än 168,000 man, oberäknadt Garibaldis frivilliga och nationalgardet. Denna senare milis räknar endast i Emilien, der den organiserats under mindre än ett år, 130,000 muskötter. Såsom armökorps skulle den måhända icke ha stort att betyda på slagfältet; men dess valda mobiliserade bataljoner kunna göra mycket god tjenst åtminstone i andra ledet; och ett land som, mot regeringens uttalade vilja, denna sommar skickat 25,000 man frivilliga, för att understoudja Garibaldis expedition, kan ej förmodas göra mindre i händelse det skulle af sin populäre konung och sitt fria parlament uppmanas att gripa till vapen, för alt försvara sina egna hus och hem. Om ÖOsterrikarne infölle, skulle deras angrepp troligen riktas emot Emilien, den 60 (engelska) mil långa linie, som sträcker sig nästan parallelt med Po från Piacenza till Bologna. På dessa sista punkter ha italienarne starkt belästat sig; deras försvarslinie skulle utgöras af hela linvien längs Appeninerna, med dessa tvenne stora fästningar som örposter på deras högra och venstra flyglar, ivarest under en veckas förlopp deras divisioner, som nu stå i södern, skulle kunna stota tillsammans med dem sjövägen. Från Paris berättas, att sardinska flotan ligger en kilometer från inloppet till saöctas hamn.