äfven Whitworth. Samma dag han anlände dit, sammanträffade han med Mr Cobden, som — genom ministern Fould, eller på något annat sätt — blef det medium hvarigenom kejsaren fick veta att uppfinnaren at det polygonala reffelsystemet betann sig i Frankrikes hufvudstad. edan påföljande dagen lät H. Maj:t meddela mr Whitworth att ban önskade träffa honom på en uppgitfven tid. Vid det utsatta klockslaget intann sig denne och blef mycket nådigt emottagen. Kejsaren hade redan anskaffat sig några at mr Wbhitwortchs studsare och visade sig vara fullkomligt hemmastadd med de principer på hvilka de voro konstruerade, men påstod att det vid anställda prof hade visat sig att de icke höllo sig rena. Ingenören svarade att det var omöjligt vid en riktig behandling, och då kejsaren erbjöd honom att pröfva sitt gevär vid Vincennes, ingick han villigt på att täfla med de bästa gevär som kunde uppställas emot hans. Han telegraferade derpå will Manchester efter sin medhjelpare mr Leese, en god skytt, hvilken nyligen hade vunnit första priset vid en stor täflingsskjutning i England. Sedan denne ett par dagar derefter anländt till Paris utmättesi Vincennes skotthållen, hvilka voro 500, 700 och 1000 franska meters distanser, (1 meter 3 svenska fot); en komitå tillsattes för att öfvervaka försöket samt aflemna berättelse derom, och alla förberedande åtgärder vidtogos. Påföljande dagen anställdes sjelfva profskjutningen och den Whitworthska studsarens ofverlägsenhet befanns då så uppenbar och afgjord att de franska skyttarne, vid 700 meters skotthåll, drogo sig tillbaka och helt hållet afstodo från striden. Samma afton aflemnades rapporten om skjutningen till kejsaren, som påtöljande dagen underrättade mr Whitworth att försöket ansågs fullkomligt tillfredsställande samt att Hans Majestät beställde ett antal af hans studsare, äfvensom att han så snart han hunne vidtaga arrangement derom, ville sända en officer öfver till Whitworts kanongjuteri för aft anställa prof med de kanoner han konstruerat efter samma princip.