Göteborgsposten – 7 november 1860, sida 3

Article Image
IINALSK na kontribuenterna anvisningar på kongl. skattkammaren i Neapel, som skall inlösa dem. Men hr Scotti har tagits tillfånga af Cialdini vid Isernia. Dekretet är undertecknadt af mininistrarne Francesco Casella, Leopold del Re, Cav. Pietro Ulloa och baron Carbonelli. Samma Gaeta-tidning innehåller äfven en note hvari konung Frans förklarar, att om han dukat under för det förenade anfallet från Garibaldi, Piemontesare, Engelsmån och Ungrare, och från en arm, som angrep honom utan någon föregående krigsförklaring, skulle äfven furstarnes rättigheter samt nationernas säkerhet och oberoende försvinna med honom. L Franska Moniteuren aftrycker efter en Genuatidning: Vi veta bestämdt att engelske amiralen Mundy erhållit befallning från sin regering, att ställa ett krigskepp till Frans II:s och hans familjs förfogande, för att föra honom från Italien. Från Neapel skrifves af en korrespondent till Times: Nya trupper anlända ouppdiK IVCOLLI, SBVIU HAGIL VIN TIHUEVLUIIR IV horligt och — ett säkert bevis på att ordningen blifvit stadgad under den nya dynastien — piemontesiska gensdarmer hafva under de sista dagarne gjort sitt intåg på våra gator. Alla prisa högt de piemontesiska truppernas uppförande i jemförelse med neapolinarnes, hvilka strafflöst begingo alla slags excesser. Jag har hört intressanta berättelser om ett mottagande en deputation rönt hos sin nye monark, Viktor Emanuel, som var mera vänlig än kunglig. Då de vördsamt stodo framför konungen, sade han: Mine herrar, jag är föga van vid ceremonier, varen goda sitten ned. Efter en timmas samtal, reste sig deputationen och bad om äran att få kyssa konungens hand. Nej, det tillåter jag icke, sade Viktor Emanuel. Jag vill trycka edra händer och hoppas vid min ankomst få trycka händerna på alla neapolitanare. Il Re Galantuomo vann med detta rättframma sätt allas hjertan, som nalkades honom, och na tionen älskar honom redan på förhand. En engelsk tidning, Bulliers Lithographic Sheet, meddelar ett handbref från dor Juan de Borbon till Viktor Emanuel, hvar han ogillar Madrider-kabinettets beslut, att återkalla spanska ambassadören från Turin och afstår, som familjen Bourbons hufvud från alla sina rättigheter till Neapels krona Man har ofta framhållit, huru tidens oro beherskar alla länder och folk. Frår alla hörn af verlden nå oss rykten om et mullrande missnöje. Härofvan nämner en te legrafkorresp. om polackarnes visade olojalite: mot kejsar Alexander under hans vistande : Warschau. En annan brefskrifvare säger, at mellan polackarne och ungrarne råder et hemligt förstånd och franska agenter säga: underhålla förbindelsen mellan de båda län derna. Ryssarne i Warschau trodde att kej sar Alexander blifvit så kallt emottagen, der före att kejsar Frans Josef var hans gäst men czaren var ensam, när alla de polske ädlingarne i Wilna vägrade subskribera på er bal, som man tänkte gifva till hans ära. Proklamationer utspridas dagligen hög tals i Venetien, hvari befolkningen uppmanäs att troget hålla fast vid Piemonts sak, ty su premo e il momento. I Udine har en demon: stration egt rum. Flera hus vid stora torge buro revolutionära upprop och trefärgade flaggor. Madridertidningarne af d. 27 Okt. offent liggöra ett officielt tillkännagifvande, enlig hvilket den sväfvande statsskulden d. 1 Okt utgjorde 943,270,959 realer, eller 92,000,00C mera än d. 1 Sept. De allierade vestmakternas strid med Kineserna tyckes nalkas sitt slut. Takufästena vid Peiho intogos d. 21 Augusti efte tre timmars häftig strid, hvarpå de allierade d. 26 besatte Tien-tsin. Brittiska och franska ambassadörerna skulle kort derefter begifva sig till Peking, der de voro af kinesiska regeringen lofvade att bli ärofullt mottagna Rebellerna hafva dragit sg tillbaka från Shanghai och man har sedan känt sig lugna re och säkrare. Den 18 och 20 Augusti försökte de intränga i staden, men blefvo med stor förlust tillbakaslagna. Istriden vid Taku: fästena förlorade de allierade 400 man i döda och sårade. — Man väntade att freden skulle undertecknas i September. De allierade ha fordrat en betydlig summa i skadestånd. I Konstantinopel afvaktar man underteck: nandet af ett i Paris negocieradt lån om 16 millioner pund sterling.

7 november 1860, sida 3

Thumbnail