Göteborgsposten – 7 november 1860, sida 2

——n nn — uppe på klippan och tycktes ingalunda brådska med att följa sina kamrater. De hade närmat sig busksnåret, bakom hvilket fiskaren dolt sig. Efter en stunds tystnad återtog den, som dittills fört ordet: — Du har således utfört ditt uppdrag, Bernard ? — Ja; jag vände tillbaka till FeEcamp, smög mig till baronessan och underrättade henne om La Chesnayes bortförande. — Och hvad tillade du? — Det vi kommit öfverens om. Jag tillade, att jag skulle åtfölja dig ända till grottorna, att du skulle stiga ditned och att allt skulle gå bra. — Godt! — Hon kommer vid dagbräckningen till Etretrat, här på klippan. — Godt. Du vet väl hvad det återstår dig att göra? — För ståthållaren ? — Ja. — Vänd dig till mig, Camålon! ...men de hota då med att öfvergifva oss? — Jag har från deras egen mun hört deras förslager. Reynold vill öfvergifva det Nf han hittills fört, lemna Frankrike med den qvinna du vet, bemäktiga sig Van Helmonts millioner