Göteborgsposten – 31 oktober 1860, sida 1

— Han skulle då bli begrafven med namnet grefve de Bernac och det skulle bli så mycket svårare att bevisa hvem han verkligen är. — Men, anmärkte Giraud, hvem är då den som var fängslad och visste att rymma under nam: net La Chesnaye? — Jag vet ej, svarade Van Helmont. Jag kan i detta fall endast gissa. Om Aldah ändå vore hos mig! Arma barn! Hvilket öde är hennt tillämnadt? Gud ensam vet det. — Men, sade Giraud, likheten mellan dessa båda män är verkligen förvånansvärd. Det är ej någon komedi de spela, det är ett säkert, be: stående faktum. — Utan tvifvel! — Och hvem kan han vara? — Ännu en gång, jag vet icke. Har La Chesnaye tvenne söner? Äro de tvillingar! Än det ett verk af slumpen? Jag vet ej. Då jag sammanställer de olika händelser, som tilldragi sig, vill jag tro att dessa båda män äro bröder men detta är endast en förmodan och huru skal man kunna komma åt dem? Alla bevisen är emot oss. . Parlamentets utslag, hvilket det är så svårt att få ändradt, utgör Reynolds styrka. De är bevis vi behöfva, och hvar skola vi taga den ifrån ? — Måste vi då afstå från vårt företag? ut brast Marc.