Enrico Cialdini. Den sardinske generallöjtnanten Cialdini, som för närvarande spelar en så framstående roll i striderna på italienska halfön, är född i Modena under sista decenniet af förra århundradet. Under sina yuglingaår bevistade han det första franska kejsardömets sista fälttåg. Efter Napoleon I:stes fall ingick han i tjenst vid det återupprättade hertigdömet Modenas armå; missnöjd med regeringen och den långsamma befordringen, inlät han sig likväl år 1840 i en sammansvärjning, hvilket hade till följd att han, efter densammas upptäckande, blef landsförvist. Cialdini begaf sig härefter till Spanien, der han, i likhet med många andra italiehska officerare, fick anställning inom armeen, dit han äfven medförde ryktet för att vara en kunskapsrik och erfaren officer. — Efter att redan ha avancerat till stabsofficer i infanteriet, tog han tillika med Fanti afsked, för att år 1848 låta inrollera sig i detta rikes armå. Såsom de flesta främlingarne, anställdes han vid den lombardiska divisionen under polacken Romarino; 1848 års krig mot Österrike var likväl redan slutadt, innan denna division hunnit bli öfvad. Aret derpå eller 1849, hade den det missödet att genom sin befälhäfvares felaktighet bli utesluten från de korta och afgörande operationerna i detta fälttåg, hvilket blott varade i fem dagar och slutade med piemontesarnes nederlag vid Novara. Efter fredsslutet blef divisionen upplöst, men de bättre elementerna deri, hvaribland Cialdini, erhöllo anställning inom sardinska armåen, och Cialdini blef öfverste vid ett infanteriregemente. På denna plats anförtroddes honom befälet öfver en af de fem infanteribrigaderna, då Sardinien i Maj 1855 afsände en hjelpkorps för att understödja vestmakterna i kriget på Krim. Här drog Cialdini först genom sina framstående egenskaper sina förmäns uppmärksamhet på sig. Han deltog med utmärkelse ej allenast i slaget vid Tschernaja, d. 16 Augusti, utan njöt äfven den förmånen att med sin brigad biträda vid stormningen af Sebastopol den 8 Sep: tember. Genom något missförstånd i sig nalerna utfördes såsom bekant anfallet på stadssidan under general de Salles försent hvarföre sardinarne under Cialdini alldeles icke lemnade löpgrafvarne och endast ledc den ringa förlusten af fyratio man. Efter sir hemkomst blef Cialdini till erkännande a hans förtjenster utnämnd till generalmajor senare äfven till kongl. adjutant och inspektör vid skarpskyttekorpsen (Bersaglieri). Vid öppnandet af 1859 års fälttåg mot Osterrike erhöll han befäl öfver fjerde divisionen och kom derunder i tillfälle att på ett lysande sätt utmärka sig. Detta var under dagarne från d. 20 till 30 Maj, då kejsar Ludvig Na poleon efter striden vid Montebello förvillade österrikarne genom en lika djerf som lysan de operation, i det han obemärkt förflyttade sin hufvudstyrka från sin högra flygel til den venstra, och derigenom vann den a