IV. Värdshuset La Girouette. Värdshuset La Girouette vid Salutorget var alldeles öfverfyldt med menniskor. I första våningen fanns en balkong, hvilken stod i förbindelse med det förnämsta rummet i värdshuset genom trenne glasdörrar, som nu voro stängda. — Några minuter före den store coösrens och tjufvarnes inträde i huset, som vi iförra kapitlet beskrifvit, befunno sig elfva personer i denna salong i första våningen, fyra stodo och värmde sig vid den höga kaminen, i hvilken sprakade en munter brasa, tre höllo sig vid fönstren och betraktade torget med menniskomassan, och de fyra andra sutto i hvar sin vrå, synbarligen väntande med otålighet. Af dessa elfva personer äro de nio gamla bekanta. De tre vid fönstren voro den unge baron de Grandair, ståthållaren af Paris, hr Jacques dAumont och markis dHerbaut. Markisen hade ej förändrats på de nio månader, hvarunder vi icke sett honom; men så var icke förhållandet med ståthållaren och baronen. Den förre var nedslagen och allvarsam. Hans panna hade skrynklats, ögonen sjunkit in,