österrikarne försummade direkta vägen från Novara till Mailand. För att maskera denna rörelse, som sträckte sig uppåt bakom Sesia hade sardinska armåen blifvit uppställd längs denna flod och uppdragits att förvilla fiender genom ett skenanfall och en sträng bevakning af floden. Hufvudrollen tillföll härvic Cialdinis division, i det denna i spetsen för sardinska armeen tillkämpade sig öfvergån gen öfver BSesia vid Vercelli d. 28 Maj oct tillbakavisade ehuru med stor förlust det a österrikarne med öfverlägsna stridskrafter ut förda motanfall vid Palestro d. 30 Maj. Den na första framgång för de sardinska vapner bidrog ej litet till att stärka dess sjelfkänsl: bredvid fransmännens. Under de följande operationerna. hade Cialdinis korps i uppdrag att betäcka fransk-sardinska armeens rygg och flank, hvarföre den hvarken kunde var: tillstädes vid Magenta eller Solferino. Förs efter det senare slaget, då sardinarne börjad kringränna Peschiera, stötte Cialdini mec sin korps till hufvudstyrkan, ehuru vapen stilleståndet. i Villafranca d. 8 Juli slutad alla vidare företag. Cialdini vände firad oci utnämd till generallöjtnant till Turin och ut valdes redan samma år af sin med Sardinie: förenade fädernestad Modena till deputerad sardinska kammaren, derjemte erhöll han vi förstärkandet af sardinska armeen befälet öt ver fjerde armåkorpsen (tre divisioner, 20,00 man), som uppställdes i Emilien med stabs qvarter i Bologna. Den italianska rörelsen år källade Cialdini åter ut i fält, då konun; Viktor Emanuel sistl. September lät sin trupper utan föregången krigsförklaring in rycka i Kyrkostaten. Cialdini kommenderad i spetsen för sin korps venstra flygeln oc Fanti, som jemväl var öfverbefälhafvare öfve expeditionsarmeen, den högra. D. 10 Sep gick Cialdini öfver romerska gränsen, insul gerade och besatte de närmast liggande stö derna, gick förbi Ancona och satte sig ge nom en djerf ilmarsch i besittning af en star ställning vid Castel Fidardo — fem mil söde om Ancona — för att hindra den från Mar cerata med 14,000 man påfliga trupper ar ryckande Lamoriciere från att uppnå Ancon: D, 18 Socpt. angreps han af Lamoriciere, sor ville genombryta denna, så att säga, strate giska bom. Stridens utgång är känd. N senast har Cialdini utmärkt sig i en fäktnin mot neapolitanarne.