Göteborgsposten – 11 oktober 1860, sida 2

Doktor Ewert höll derpå ett föredrag som afsåg att visa vaccinationens stora för tjonster om menskligheten samt grundlöshe Iten af deras påståenden hvilka förneka des Jändamålsenlighet eller tillskrifva den i ett el der annat afseende ett skadligt inflytande p menniskokroppen. Såsora stöd härför anförd han en mångd medicinska och statistiska in tyg trån de olika länder der vaccinationei blifvit införd, hvaraf de flesta voro hemtad fur den s. k. blåa boken. Man hade först gåt så långt att man påstått att djuriska egen skaper medelst kokopporna öfverflyttades pi menniskorna; till dylika orimligheter gjorde man sig väl ej mera skyldig, men de funnos som formenade, att om än dödligheten efte; vaccinationens införande minskats under der tidigare åldern, så var den desto större un. der åren mellan tjugo och trettio. Mortali. tetstabellerna visade emellertid att äfven för denna period vaccinationen verkat välgörande Afven revaccinationens nytta var vitsordad på det amplaste i synnerhet inom den preussiska armån genom dylika dödslistor. Tala. ren hade en särskilt anledning till framhållandet af dessa fakta i den likgiltighet, hvarmed man här på senare tider börjat betrakta vaccinationen. Halvorsonska konstberidaresällskapet har nu fyra dagar å rad gifvit representationer härstädes för fulla hus och till publikens stora belåtenhet. Det bifall sällskapet rönt har äfven varit välförtjent; ty om äfven någon osäkerhet vidlåder en och annan af sällskapets yngre medlemmar, så eger dock detsamma inom sig stjernor af första ordningen. I främsta rummet höfves det att sätta mad. Godfroy, född Kätechen Renz, hvars tjusande anlete, charmanta växt och toilette samt graciösa och sylfidiska uppträdande aldrig förfela att göra det lifligaste och angenämaste intryck på åskådarne. Näst henne inom den qvinliga afdelningen tjusar d:lle Euphrosie Godfroy genom sina antikt sköna former och sitt vackra anletete; hon besitter dock ej mad. Godfroys säkerhet och når ej heller henne i grace. Inom den manliga afdelningen intaga de 3 bröderna Godfroy obestridligen första rummet. Deras atletiska produktioner öfverträffa i djerfhet, styrka och elegans allt hvad vi i den vägen sett härstädes. Åskådaren hinner ej att blekna af fruktan, förrän han med häpnad öfverraskas af ett blixtsnabbt och med elegans utfördt vågstycke. Detta klöfverblad af sällsynt välfornade gestalter med muskler af jern och leler af guttapercha, skulle försvara sin plats hvilken cirkus som helst. Hr Halvorson sJelf har utmärkt sig som en djerf och oförvägen ryttare och hans språng öfver bryggan ir, bland annat, något här ej förut sedt. Efer närmare bekantskap skola vi måhända åerkomma till sällskapets öfriga ledamöter; lock vilja vi icke nu förbigå hr Gontard, sällkapets clown, som med sin ledbrutna kropp — han är nästan som ett zinkadt kärl — och ned nära 60 år på nacken ännu visar sig ea en ynglings själsoch kroppsliflighet. Vi afva ännu sett för litet af hästarne, för att ilja yttra oss om dem; ett par förevisade kolhästar hafva dock vunnit ganska mycken ppmärksamhet. Med ett ord: Halvorsonska ällskapet förtjenar det rykte, som föregått et, och med tillräcklig omvexling i programret skall det nog här finna en tacksam pulik, hvilken, i förbigående sagdt, dock gerna ige att dess inoch utgång till och från cirus kunde göras beqvämare. Stockholmsposten medföljde ej i går antåget från Töreboda, och torde således, ck vare diligenskuskarnes nyligen i dagen gda sätt att köra, ej hafva framhunnit till öreboda före banlågets afgång. Då det ej je FO 0 0 vs RI RR 4 Om A