Göteborgsposten – 8 oktober 1860, sida 1

Det var de första ord han yttrade alltsedan han bjöd upp den unga flickan. Denna gjorde en rörelse af förvåning, då hon hörde denna underliga varning från en man, som hon trodde sig icke känna. l —En stor fara hotar er! fortfor den obe-! kante. I himlens namn, akta er! Diana fäste en förundrad blick på sin kavaljer och hon tänkte just framställa till honom en fråga; men hon befann sig i detsamma all-. deles bredvid sin mor, och egyptiern bugade sig under tystnad och aflägsnade sig genast. Medan egyptiern förde Diana tillbaka till sin plats bredvid m:me dAumont öfverlemnade Reynold Catherine i La Guiches vård på tröskeln till spegelsalen och skyndade till den lilla blå salongen. Han rusade ditin och slog igen dörrarne efter sig. Reynold hade under dansen lyckats undertrycka den häftiga rörelse, som egyptierns betydelsefullt hotande ord uppväckt inom honom. Hans låtsade köld och belåtenhet dolde hans förvirring, och det välde, han egde öfver sig sjelf, var så starkt, att ingenting i hans rörelse eller blickar, icke ens i hans samtal med Catherine, hade kunnat låta någon ana hans oro. Men då han väl befann sig ensam med sina bröder, undslapp ett utrop af raseri hans förtorkade strupe.