Göteborgsposten – 5 oktober 1860, sida 2

Från Utlandet. Anconas eröfring och den påfliga härens fullständiga tillintetgörande; konung Viktoi Emanuels resa till Bologna och Rimini, för att genom sin närvaro stärka sin här samf vara Ancona och Neapel närmare; neapolitanarnes inbjudning till konungen att komma till Neapel, för att befria dem från Garibal. dis anarkiska regering; upproret i Latium och rörelsen i Rom; de alltjemt fortfarande ryktena om påltvens flykt; den beslutade ytterligare tillökningen af franska besättningen i Rom; Lomoricicres uppsnappade portfölj, hvars innehåll Piemont säkerligen skall med stort nöje tillskicka kejsar Napoleon; Englands note till Österrike, hvari det förklarar sig skola betrakta hvar och en, hvilken intervenerar i Italien utom Venedigs gränser, som sin fiende; Turiverparlamentets sammanträde och beslut att annexera mellanoch södra Italien; Bertanis afsked — dock mest af allt underrättelsen om ett inträffadt bättre förstånd mellan Garibaldi och sardinska ministeren — allt detta är undderrättelser, som torde kunna hvardera för sig tåla vid ett närmare betraktande, alldenstund de ojäfvigen äro af stor vigt. Most glädjande är väl dock underrättelsen, att Garibaldi gifvit med sig, hvarpå Mazvinisten Bertanis afskedande såsom statssekreerare utgör det säkraste beviset. Oss föreigger följande redogörelse för denna sak, som på alla håll väckt så mycken oro. Såsom bekant störtades d. 21 Sept. den sardinskt sinnade ministåren genom en demonstration, ör hvilken Mazzini icke var främmande. Agiatorn bor hos den bekanta engelska damen miss White, nu signora Mario, som spelat en stor roll i den italienska revolutionen, och