Göteborgsposten – 4 oktober 1860, sida 1

le sig äfven bli inrollerade, för att utgöra on särskild bataljon. Palermos ,,Picciotti ha slagit sig ned på ett mycket vackert och välbeläset ställe nära staden, der Frans II och kongl. lamiljen bodde i fjol. De vänta endast på sina vapen och skola derefter föras till gränsen, troligen för att dö för sitt land. Jag vill här berätta er en händelse, hvilken har tycke af en medeltidsroman, men framför en dylik förtjensten af att vara sann, alldenstund det är regeringens egen tidning, Giornale Officiale, som omtalar den: Den 1 sistl. Maj bröt sig en galerslaf, vid namn Majo, som rymt från Bagno, in i Mathilda Rossis hus, dödade hennes man och förde henne med sig bort till sina berg. Der tvingades hon att lefva ett vanhederligt lif tillsammans med honom ända till d. 28 Juli, då Rossi, sedan röfvarbandet blifvit bortskickadt på någon expedition, låtsade sig vara sjuk och beslöt att utföra sin hämndplan. Majo stannade qvar hemma hos henne, för att vaka öfver den sjuka. Morgonen derpå steg hon tidigt upp, smög sig till en bössa, sköt ned bofven, skyndade deretter till Avellino och angaf sig sjelf hos vederbörande. Hon blef af dessa hållen i fängelset Santa Maria, tills diktatorn besökte stället och, sedan han fått del af hennes historia, befallte: , Befria henne och tacka henne i den allmänna moralens namn! En tid derefter kom en ung qvinna med svart hår, blixtrande ögon och af den regelbundnaste skönhet, fram till diktatorn, under det han väntade i stationsrummet vid OCaserta jernväg. Det var Mathilda Rossi, och Garibaldi bjöd henne in i sin vaggon och lät henne resa med sig till Cancello. Dagen efter sin återkomst från Palermo, befann sig Garibaldi i Caserta och Santa Maria, der han ledde en rekognoscering och ett låtsadt anfall, hvilket var en olycklig affär emedan nära 100 blefvo sårade och flere dödade. Alla de många härvarande engelska amatörerna skyndade dit och vi skola der: före nog få höra talas om en mängd märk: värdigheter, hvilka skola utgöra ämnet fö! mången eftermiddags konversation i England Ni Englands sköna, bereden er att motst: verkan af dessa rörande berättelser. En sto förlust han j varit nära att göra i en utmärk advokats person; fotsteget till hans vagn ble nemligen borttaget af en kula, just då har lyfte upp foten derifrån. Det låtsade anfalle var illa ledt och för långt utsträckt, men de var ett stort prof af de unga truppernas mod att utsättas för elden från murarne, utan at på fyra timmar se fienden, och de bestod manhaftigt profvet. Men vi lemna detta och skynda utfö Toledogatan, för att få höra pater Gavazz I Den värde patern bestiger talarestolen och et stort auditorium helsar honom, S:t Januari Iblod har runnit i dag på morgonen, såsor han förutsade det skulle göra, men patern ä lädelmodig — och rör ej mycket vid ämne Thvilket är mycket klokt, men han kan doc