Göteborgsposten – 28 september 1860, sida 2

nerat ut dig och skaffat mig reda på dina hemligheter. Ah, du bleknar . .. du darrar... men du hoppas likväl ännu! Du säger till dig sjelf, att jag saknar medel att verka, att jag ej eger några materiela bevis och du har rätt. Men ditt afslöjade rätta namn har tändt ett bländande ljus, och de bevis, de utvägar jag saknat, dem skall jag ega. Aldah skall läsa i din själ, Aldah skall öfverlemna dig åt mig! Du är förlorad, La Chesnaye! Ditt straff är börjadt och jag skall ha hållit den dubbla ed jag svurit på de af dig mördades, Henriks och Blanches graf! Efter att ha yttrat dessa ord, lade Van Helmont armarne i kors öfver bröstet och närmade sig ytterligare den gamle med en genomträngande herrskareblick. Mäster Eudes och hans son hade, utan att afbryta, åhört främlingens tal. Deras af en dyster eld gnistrande ögon förrådde hvad som rörde sig inom dem. Den gamle isynnerhet tycktes befinna sig i en riktig paroxysm af vildt raseri. (Forts.)