Göteborgsposten – 26 september 1860, sida 2

Kemisternas kongress i Carlsruhe. En sådan, den enda i sitt slag, har hållits i Carlsruhe. Den sammanträdde d. 3 Sept., för att rådslå om vissa punkter, i afseende på hvilka kemisternas åsigter äro delade. Dessa punkter rörde bästa metoden för att med symboliska tecken uttrycka sammansättningen af kemiska substanser. Ett stort antal professorer och andra idkare af den kemiska vetenskapen hade infunnit sig: från Tyskland, Fraukrike, Belgien, England, Skottland, Irland, Sverige, Ryssland, ltalien, Schweiz, Spanien och Mexico. De fleste utaf dem voro bekanta för hvarandra genom af dem utgifna vetenskapliga arbeten, men de hade aldrig förut personligen sammanträffat. Under kongressens gång voro der omkring 140 vetenskapsman torsamlade, hvilka genom sin närvaro gjorde ej så litet uppståndelse i den lugna staden Carlsruhe. Storhertigen af Baden hade ställt representantkammaren till deras disposition. Diskussionerna fördes på Tyska, Franska och Engelska. En komite hade blitvit nedsatt, för alt närmare utreda diskussiousämnet. Som ordförande fungerade professorerna W eltzien trån Carlsruhe, Kopp, Erdman, Boussingault och Dumas. Storhertigen gat en middag i Museum för kongressens ledamöter och fritt tillträde till operan. Under loppet af de tre dagar diskussionen varade fann man, att tiden ännu icke var inne för en allmän öfverenskommelse mellan kemisterna angående de kemiska tecknen; hvarföre den internationela kemiska kongressen kan sägas ej ha uppfyllt sitt afsedda ändamål, om än genom densamma den fördel vunnits, att de många olika vetenskapsmännen fått tillfälle att meddela hvarandra sina åsigter om sin vetenskap. Danmarks kreaturshandel med England utgör en särdeles god inkomstkälla för vårt grannrikes jordbrukare, hvarföre ock boskapsskötseln derstädes uppdrifvits till en gräd, hvarom svensken svärligen kan göra sig en föreställning. Bäst är dock att denna näring omfattas med lika lif och värme af den ringaste bonde som at sätericgaren. Det är ock en för oss svenskar högst nedslående skilnad som boskapen 1 Danmark företer mot den här i landet. Här kan den resande se de arma kreaturen gå magra och hungriga omkring på landsvagsrenarne, för att söka en torftig näring. I Danmark återigen ser man högst sällan annat än feta och glänsande nötkreatur. Man vet också der att den granntyckte engelsmannen betalar bra det som duger, då han återigen ej till något pris vill ha det mindre goda. Vore det icke skäl för Sverige, att också mera än hittills slå sig på boskapsskötseln? Jordbruket har här under senare åren tagit en nästan oanad utveckling, hvad beträffar sådesproduktionen, då återigen boskapsskötseln blifvit betydligt efter, huru nödvändigt det än kan anses att det ena går fullkomligt i jemnbredd med det andra. Onskningsvis framtaga vi ett ex. från Danmark, hvilket borde kunna väcka en viss afund, som manar till efterhärmning: från den enda orten Tönning afskeppades nemligen till England endast på tvenne dagar 1,600 st. hornkreatur och 1,330 får. Sådana laster afgå dessutom hvarje vecka. Det blir penningar utaf det! Järnvägarne i Indien. Det företagsamma England, som har så många jern i elden, är nu bland annat som ifrigast sysselsatt med att genomskära Indien med ett jernvägsnät, hvilket skall på samma gång befordra de politiska, kommeorsiela och sociala intressena, göra hvarje uppror af infödingarne omöjligt, fördubbla företagsamhetsandan, framflytta civilisationen ett hundrade år och bringa England så mycket närmare Calcutta. Detta jernvägsnät, hvaraf man lofvar sig så mycket, beräknas skola bli färdigt år 1863. Naturligtvis är det härtill erforderliga kapitalet ofantligt och uppgår till ej mindre än 943,740,000 rdr rmt. Hela denna summa har blifvit i aktier tecknad i England, likväl med mn dantan Af 11 APA FÅO HMla mama zala anda STA