Göteborgsposten – 21 september 1860, sida 1

— EE Mäster Eudes öppnade dörren och ställde sig på tröskeln till buren. Säkerligen förvånad öfver den gamles djerfhet, fästade tigern på honom sin vilda blick och röt doft. Utan ätt fästa något afseende dervid, drog mäster Eudes till dörren om sig och gick framåt i buren, med utsträckt pekfinger och blicken riktad mot vilddjurets. För hvarje steg den gamle tog emot honom, ryggade tigern tillbaka, och befann sig slutligen i venstra vrån af buren. Han tycktes beredd att göra ett språng, för att sönderslita sin djerfve gäst. Humbert stod utanför, liksom förtrollad af det förfärliga skådespel, han såg framför sig. Mäster Eudes gick vidare framåt, tills hans fötter trampade på tigerns framtassar. Ökande, så att säga, ännu mera den beherrskande kraften i den blick, han sänkte i djurets öga, lutade han sig långsamt ned, grep tag i tigerns hals och drog vilddjuret ända till midten af buren, med en styrka, som man ej skulle tilltrott hans ålder. Tigern låg orörlig. Humbert kunde ej återhålla ett skri af förvåning, beundran och förskräckelse. Den gamle öppnade tigerns gap.