Göteborgsposten – 19 september 1860, sida 2

Från Utlandet. Piemontesarne bereda sig till att, 46,000 man starka, belägra Ancona, der såsom bekan Lamoriciore skall ha samumandragit 8,000 man Anconas befolkning är dock ifrigt unionistiski sinnad. Markernas befolkning uppgick, enl sista räkningen 1853, till Y22,702 själar, hvar. al 176,549 kommo på delegationen Ancona Anuconas fästning, som nu blir strategiskt vig ug, ligger pa berget Artagno, som höjer sig 315 fot ofver halsytan; sjeltva staden ligger vid bergssluttningen och sträcker sig ned till hafvet, omgifven af kullar, utaf hvilka Montagnuelos och Monte Guasco (vid Cappucini) äro de högsta. Ostra sidan af detta senare berg upptages af en del af staden. År 1859 upprättade UÖsterrikarne väldiga fästningsarbeten, hvilka de efter sitt aftåg öfverlemnade, Jemte ett storartadt krigsmateriel, åt påfven. Sedan har Lamoriciere derpå vidtagit många förbättringar. Fästningen gäller för att vara mycket starkt, men har det felet att ej kunna rymma någon stor garnison och att magasinerna äro mycket små. For kort tid sedan ha till Ancona anländt 30 ofantliga kistor från Rom med påskritften: Militärsaker; man tror dock, att dessa kistor ej innehöllo bowber och dylikt, utan juveler och dyrbarheter, hvilka tillhörde påfven och kardinalerna. Underrättelser från krigsteatern finnas innu inga andra, än dem telegrafen redan meddelat. Men i dess ställe innehälla de utändska tiduingarne så mycket mer tunderingar itver siluationens möjligen blifvande ställning en närmast förestående framtid. Sålunda pmtalas, att piemontesiska regeringen sökt, i ett memorandum till de främmande gesanderna, rättfärdiga sina åtgärder genom att påeka det anarkiska tilstånd, som hotade utte tSäSKKSRXKXKKRKKOOOAOELO