äl hända att några få bland hundrade i viss nån gjort sig skyldiga till denna anklagelse, nen, hvad betyder vål dessas ringa antal emot len luxuriösa vällefnaden i städerna? Insänlaren känner detta genom lång erfarenhet ch kanej nog beklaga den orättvisa som söres landtfolket i allmänhet, hvilka sträfva ned sitt tunga jordarbete från tidigt på morsonen till sent på aftonen, med ganska enkel öda och! spis, — just på de tider och stunler, då stadsfolket, d. v. s. den förmögnare lelen, men äfven andra, på det komfortalaste sätt sköta sina nöjen och njuta af öfverflödet — för att ej begagna ett annat starkare uttryck! — Derom vittna ju dagligen innonserna i tidningarne. Insändaren ber om ursäkt för dessa sanningar och återgår till don finansiella sidan af frågan. Huru annorlunda och huru mycket behagligare hade det icke varit för svenska Regeringen, om den primitivt uti England afslutat det behöfliga jernvägslånet! Eller om samma regering för 10 å 15 år sedan upptagit ett större lån för jordbrukarnes behof, mot samma säkerheter som nu ligga i utländningarnes händer, hvilka derpå så enormt förtjenat och snart sagdt sugit märg och must ur den trägne arbetaron. Måtte nu KRiksens Ständer behjerta dessa förhållanden och ställa så till att tillsvidare, på anförda skäl, inga lån i Hamburg och Frankfurt a. M. upptagas. Insändaren hänvisar i detta afseende till grannriket Danmark, som på 1820-talet upptog ett lån i London af flera millioner och senast ett stort lån för kriget; med det förra hjelpte det statskassan och landet derhän, att numera alla Danmarks hypoteksföreningar lära röra sig inom Köpenhamn och småstädernas områden. Det rikets styrelse har visligen undvikit att med sina låneoperationer beröra det dem än närmare liggande Hamburg Må man slutligen väl betänka att ett fortfarande undanhållande af rörelse-kapitaler för behöfvande jordbrukare och industriidkare e kan bära goda frukter! Bankooch Riksgäldsfullmäktiga hafva icke endast i år och dag låtit iodrifva och utpressa snart sagt alla de lån som jordbruket och industrien under gynn sammare konjunkturer upptagit för en i all: rigtningar utvidgad verksamhet, utan dess: myndigheter ha gått än längre i sin ifver, det de forcerat lånekontoren med remissa på remissa, så att på långliga tider icke en skil ling nytt lån kunnat fås, och detta allt uta ringaste afseende derpå att priserna på jord bruksoch industrialster ifrån sin höjd falli ganska betydligt, samt att en stor del af lan det i fjor hade det hårda missödet af en me än ogynnsam skörd; allt utan någon påträn gande nödvändighet af statskassan. Fortfare på samma sätt än längre, så komma jernvå garne äfven att bli en lyxartikel, i det at landet ej förmår frambringa alster att derp transporteras. Insändaren hoppas att tidningspressen vårt land, som nästan utan undantag kämpa för ett bättre framåtskridande, skall på et intelligent sätt framhålla och bearbeta dess enkla satser. Må de lån, hvilkas upptagand af omständigheterna oundgängligen påkallas upptagas der, hvarest mesta penningarne fir nas och der de lättast kunna, utan omväga Toch svårigheter, med landets produkter betala: Str. i Aug. 1860. A. H. E. EEORESRRETETE SEEN ARENNNRESEETT TER VEN ENDNOTE TAN SANEOESENEO SEAN