Göteborgsposten – 1 september 1860, sida 2

1:0) Svenska regeringen har omkring 50 millioner jernvägs andra lån, för hvilka liqviderna halfårsvis skola erläggas i Hambur-! ger banko och Preussiska thaler. 2:0) Hypoteksföreningarnes lånesumma uppgår minst till samma belopp, för hvilket räntor och amorteringar på enahanda sätt äfven skola halfårsvis erläggas. Häraf följer ju klart, att såväl regeringen som hypoteksföreningarne hvarje halfår behöfva Hambg. beo och Preuss. thaler, men som vi icke hafva någon export att tala om af landets produkter till Hamburg, och än mindre till Frankfurt a. M. och Berlin, så finnes ingen annan utväg än att taga silfver derför ur banken, eller att betala med landets egentliga exportvaluta sterl; sålunda nemligen att våra köpmän på börserna i Stockholm, Göteborg och Malmö till Hamburg remittera sterlings valuta och deremot sälja till regeringen och hypoteksmyndigheterna beo 22, om de kunna erhålla sterlingen så billig, att de för sina trasseringar hafva omkostnaderna och en liten vinst inne, annars måste silfver tagas. Man inser lätt alt denna omväg för liqviderna är onaturlig och mycket kostsam, isynnerhet om Hamburger Bancon i Frankfurt am Main och Berlin åter skall förvandlas eller omvexlas i Preuss. thaler. Låt oss endast vid hvarje halfårsliqvid beräkna 4 proc. provision, 1, proe. vexelcourtage jemte stämpelafgifter samt kursoch ränteförlust för sterling remissen till Hamburg, multiplicera detta med 80 för ett 40 års amorteringslån och ingen klok menniska lärer kunna påstå, att en dylik omväg är billigare än att taga sina lån i London, der svenska exportörerna af landets produkter af alla slag, till England, Amerika, Ostoch Vestindien och än vidare, hafva sina kassa-konton. Hade man längesedan insett detta, skulle såväl staten som hypoteksföreningarne på ett enkelt sätt och utan omvägar af förvexlingar till Hambg. bko och Preuss. thir. och dermed följande provisioner m. m. kunnat i London verkställa behöfliga halfårsliqvider. Hvilken stor fördel skulle det ej vara for landets export, om vi för våra produkter och frakt-vexlar årligen erhölle minst I å 1 proc. högre kurs, derigenom att deras valutor på ett enkelt sätt direkte inginge i statsoch hypotekslåns-liqviderna, utan annat afdrag än halfårliga utbetalningsprovisioner och annonskostnader, och huru angenämt skulle det icke vara för de myndigheter som hafva att göra med räkenskaperna och förvaltningen för des Isa låneaffärer, om de finge flytta sina låneo Iperationer till den ort der vi hafva vår na TIturliga liqvid. Det nu påtänkta lånets upp Ttagande i London skulle derjemte ofelbarliger medföra att öfversvämningen med svenska pap per i Hamburg och Frankfurt am M. skull lår från år aftaga, till lättnad för dess mindre penningemarknader i stället för att såsom nu en tid skett, månadtligen ökas mer nya statsoch hypoteks-obligationer i all former, hvarigenom de dagligen måste falla värde, emedan den ene bjuder under den an dre. Genom ett engelskt lån skulle deremo alla svenska papper på dessa marknader hel hastigt blifva fastare och årligen stiga i vär de, till fördel för enskilda, men allra mest fö landet i sin helhet. Insändaren vill ej besvä ra med kalkyler, ehuru dessa äro så öfvervä gande till fördel för upptagande af ett en gelskt lån, under statens garanti, för den före slagna hypoteksbanken, äfven om ett sådan möjligen till en början skulle visa 2 å 3 proc dyrare kurs, än Hamburgarnes lockande be räkningar; ty denna kursförlust skulle ino få år, genom påpekad minskning i kostnade och trakasserier vid vexelaffärerna, riklige återvinnas. ww en Må man ej förskräckas öfver ett nytt hy potekslån och ytterligare jernvägslån unde Statens garanti. Hvad jordbrukslånet särskild angår finnes derföre valuta i ny, bättre odla och grunddikad jord, i hus och lador, kreatv och redskap. Detta är ofta sagdt och bev njsadt vara sannt. Jordbruket skall underhå f-llas och ej strypas! Den eller de som säg: i-Jatt de genom hypoteksföreningarne upplånt ipenningarna äro till större delen genom ö 1. verflödig lefnad och lyx förstörda, känna c till landets sanna ställning. Visserligen ka