Göteborgsposten – 1 september 1860, sida 1

MH — och jag har ifrigt omfattat hvarje tillfälle, som i detta hänseende erbjudit sig. -— Kan ni läsa och skrifva franska? — Och arabiska? — Jag kan blott läsa. En gammal taleb, med hvilken jag någon tid var tillsammans, undervisade mig i att läsa arabiska. Indiern lutade hufvudet, utan att fortsätta sina frågor. Under samtalet hade emellertid de båda rescnärerna gjort sin enkla måltid och svalkat sig vid den klara bäcken. Natten följde på dagen och mörkret sänkte sig ned öfver jorden med denna snabbhet, som är så egen för länderna nära Eqvatorn. Redan omhöljde nattens skuggor horisonten med sin ogenomträngliga slöja och vilddjurens skri genljödo med ytterligare våldsamhet. — Vi måste göra upp eld, för att skydda oss mot obehagliga besök, ty denna källa skall under natten draga hit till oss alla öknens djur, sade Marc och reste sig upp. Med en skicklighet, som förrådde daglig vana vid denna sysselsättning, högg han ned flere dvergpalmer och lade dem, liksom en gärdesgård eller mur, rundtomkring oasen. Han förde de båda hästarne inom cirkeln