Göteborgsposten – 29 augusti 1860, sida 2

j!erson, hos hvilken den S5VelsKko Mpvede Slach Cöpenhamn begärde hjelp just var en komoch vagnon till kapten Andersen, och sålunda kom rep kepparen med sin besättning att deltaga i!app xpeditionen med kuttern och ångbåten. lutjig: Blyckligt öde förföljde dock den svenske skep-e varen: han kunde nu ej heller finna sitt farget yg, och detta af det enkla skal att detsampgen na redan föregående natten under kapt. Ansku dersens personliga befäl blifvit taget at grund Kon och infördt till Köpenhamn, der det ankrade el omkring 1!, timme förrän kuttern och ångga båten återvände till redden. stå Nu uppstod en ganska invecklad process. ens Den svenske skepparen stämde kapten Anon dersen och fiskarena med påstående att ut-lqv: lemna fartyget; kapt. Andersen gjorde motocl stämning, yrkande på bergarelön, och fiskarena a stämde äfvenledes för utbekommande afhittevu lön, , af fartygets värde; (fartyget värderavi des till 8,200 rdr och lasten till 18,800). Dessbo utom stämde Andersen fiskarena för att få lt dem att anse honom berättigad uttå sin berla garelön före deras hittelön, och slutligen framvä kom en gammal lots, som påstod att fiskare-lge na blott handlat å hans vägnar, enligt speci-IM elt aftal dem emellan, och att det såledeslk, vore han, som skulle utbekomma hittelönen. vä Det vore för vidlyftigt att ingå i specialiteter, alltnog, domstolen fann, att, då det ickelre varit fråga om bergning i land efter skepps-)y brott, utan allenast at taga ett fartyg atlvi grund, kunde ej heller blifva fråga om attlhi tillägga kontracitanterna i godtgörelse någon 2 viss del af det bergades värde, hvadan er-!y sättning bestämdes för fiskarena till 2,200 rdrly och för kapt. Andersen till 3,400 rdr svenskt, Skörden i England och Frankrike. Från London skritves under förra veckan: Nu i tredje veckan af Augusti månad är en stor del af höskörden i de flesta åkerbruksdistrikter ännu ofulländad, samt gräset härl, och der ännu oslaget. En så lång och sål, kostsam höbergningsperiod har aldrig förutn varit känd i detta land, medan qvantitetenlr godt hö bland det redan inbergade är ovanligt ringa. Under hela tiden ha landtmannens T förhoppningar blifvit jemt gäckade. Efter en kall och sen vår visade sig Juni så utomordentligt våt att i många distrikter rofvorna icke kunde sås, ej heller hvitbetorna hackrensas eller någon af de till årstiden hörande operationer verkställas. Sedermera, efter vmkring tio dagars vackert väder, blef väderleken så ostadig, att två dagar i stöten utan regn blef en sällsynthet. Men utom denna starka väla utmärker sig den närvarande, Vi kunna säga den förlidna sommaren, för frånvaro af solsken och den låga temperatur, som rådt äfven då det icke regnade. Säden moglInar så långsamt att här i södra England vi icke kunna vänta den allmänna skörden före September. Hvete och hatre äro bäst, men rs — I — — a båda äro af det våta och stormiga vädret kullslagna och så illa medfarna, att qvantitet och qvalitet måste blifva lika otillfredsställande. Ärter och bönor vexa yppigt, men äro 2 fulla af ogräs, emedan de ej kunnat rensas. Potatisen är flerestädes sjuk och man fruktar allmänt att sjukdomen torde denna gång förorsaka större förluster än som inwiäffat etter de två eller tre första åren af dess tillvaro. — Från Paris skrifves samtidigt: Skörden artar sig hittills, så väl till qvantitet som qvar litet, bättre än man efter den förskräckligt regniga sommaren hade kunnat vänta. Detta gäller i synnerhet om Seinedepartementet och t:llgränsande departement samt i allmänhet om norra Frankrike, hvilket, såsom bekant, är det egentligen spanmålsalstrande området i Frankrike. Man tror, att årets skörd der icke skall blifva sämre än 1859 års skörd. Hvad man befarar är, att man, under den fortfarande regniga väderleken, icke skall lyckas att öfverallt i rättan tid företaga och inberga skörden, helst bristen på arbetskrafter är ytterst kännbar. Regeringen är till en del härtill vållande. Då hon af en befolkning, som ökar sig långsammare än något anna! lands i Europa, fordrar en växande kontingent (nu 100,000 man pr år på fredsfot), medar man samtidigt, genom utomordentliga förskö ningar och praktbyggnader i de större stå derna lockar stora skaror af ungdom frå landsbygden, ökar man genom konstlade me del den arbetsbrist, hvarunder landtbruke lider. Visserligen ifrar man i stället för an vändandet af machiner, som skola ersätt handarbetet, men rådet är lättare gifvet äl nt, I följdt. Härtill fordras å ena sidan mera upp anlysning och bildning och å andra sidan mer oo -. .0 1 TV