Göteborgsposten – 27 augusti 1860, sida 1

Nationalmusei fullbordan. En summa till det yttres afslutande är beviljad, men för inredningen och öfriga anordningar vill man att en komit skall nedsättas, för att med kloka hufvudens sammanslående bestämma hvad som skall göras. Men detta kommer så dags. Det tycks som det varit följdriktigare och mera i sin ordning, om man redan vid uppgörändet af ritningen till den präktiga nationalbyggnaden hade rådfrågat en sakkunnig komite, helst sammansatt af de personer, som äro föreståndare för de artium et litterarum monumenter, hvilka skola inrymmas inom detta tempels murar. Nu synes det som om man då endast gjort afseende på att få sig ett prydligt och durabelt hus, det måtte kosta hvad som helst och det måtte väl blifva någon råd, när man kommer så långt som till inflyttningen. De, som icke äro noga ismaken på någon viss ädel och erkänd stil i arkitekturen, utan förmå fördraga hvad slags sockerbagareverk som helst, känna sig nu säkerligen högst tillfredsställda öfver all den grannlåt, hvarmed fagaden på museum prålar, såsom de söta genierna på hyllan uppe vid taket, de afhuggna hufvudena af stora män i hvar sitt runda hål etc. Ack, men de, som icke lärt sig smälta dessa sötsaker utan vilja se ett hus, der värdigheten och den sanna smaken fröjda blicken, ett hus, som icke blott invändigt utan äfven till det yttre väl representerar vårt land, de harmas litet eller mycket, de stanna som oftast på Blasieholmen och låta sina ögon göra kritiska ströftåg uppåt väggarne, de sätta sig ned och skrifva artiklar i bladet och blifva öfvade i ordlekar med Kleen och hans verk. Emellertid förmodar jag att den der komitn, som nu skall anordnas, kommer att afgifva ungefär följande betänkanden: 1) Att kongl. bibliotekssamlingar, de der äro bestämda att förvaras i första våningen af nationalmuseum, visserligen der få tak öfver hufvudet, men att de, i betraktande af den stora och snabba tillväxt de göra, snart måste utflyttas, då det nemligen för ett bibliotek är ett vilkor att icke allenast hafva godt utrymme för sina böcker, utan äfven att i särskilda läsrum kunna tillhandahålla desamma åt vetenskapsmän och forskare, samt slutligen att vid anordningen af ett bibliotek män af facket på förhand böra rådfrågas för att bestämma rummens storlek, läge m. fl. omständigheter. 2) Att riksmusei samlingar af svenska antiqviteter och pretiosa samt myntkabinettet omöjligen kunna uppställas i den för dem afsedda ena hälften af jordvåningen så, att alla erhålla tillräckligt af utrymme och dager, och att för öfrigt vitterhets-, historieoch antiqvitets-akademien här icke finner någon plats för sitt bibliotek och arbetsrum. 3) Att lifrustoch klädkammarens samlingar, hvilkas prakt och rikedom så väl förtjena att komma i dagen, här i den öfriga delen af jordvåningen råka i ett mörker, ur —————— —ÅSOo ———————— ——— L—————X KK HD0 ene