Göteborgsposten – 22 augusti 1860, sida 2

Rättegångsoch Polissaker. Nidingsdåd. Sistlidne Lördag på eftermiddagen inkom en okänd karl uti läderhandlaren Bruzelii försäljningsbutik vid Sillgatan, der bemälte karl till salu utbjöd en af honom medhafd rå kohud. Värden på stället, som fattat misstanka om att huden icke vore på ärligt sätt ätkommen, hade då emellertid helt oförmärkt skickat efter en poliskonstapel samt försökt att under tiden qvarhälla karlen, hvilken dock, anande oråd, tagit till fötterne och sprungit ut på gatan men straxt derefter blitvit å Köpmansgatan fasttagen af snickaren Carl Laisson ir. Partilled, hvilken sednare öfverlemnat karlen i godt förvar åt en till stället ankommande poliskonstapel, som upptörde honom till polisvakten, der han da igenkändes vara en för stöld straffad hamnbuse vid namn Gustaf Isacsson, hvarefter denne sednare genast blet till cellfängelset införpassad. Härom anställdes sistlidue gårdag i poliskammaren förhör med Gustaf Isacsson, hvilken angående sina lefnadsomständigheter uppgaf, att han vore född d. 26 Januari 1830 äå gården bBastebohl i Sandhems socken, Wartofta härad af Skaraborgs län, at föräldrarne Isac Abrahamsson och Anna Charlotta Nilsdotter, at hvilka tadren aflidit då Gustaf Isacsson varit endast 5 är gammal, men modren ännu letde, och hos hvilken han vistats tills han fyllt 12 år, deretter han strukit omkring i hemorten och försörjt sig med tillfälligt arbete tills hau blifvit beredd till sin första Nattvardsgång. Häretter hade han innehatt stadig tjenst tills år 1853, då han sysselsatt sig med tillfälligt arbete. Under åar 1857 hade han at Sätvedahbls Häradsrätt blifvit dömd till ansvar för första resan inbrottsstöld, dertöre han undergätt bestraftning med 28 dagars fängelse vid vatten och bröd och 8 månaders straffarbete. Tillbållen att redogöra för åtkomsten till den af honom innehatda huden berättade Gustaf Isacsson, att sedau han Måndagen d. 13 d:s på eftermiddagen vid Gamle Port sammanträftat med en för honom, säsom Gustat Isacsson töregat obekant mansperson, hade de båda gätt in på en i närheten liggande krog, der de då öotverenuskommmit att iram på atvonen begitva sig ut på landet och stjäla nagot af på bete utegående kokreatur, för alt, sedan de på något aflägset ställe slagtat detsamma, åtkomma uess hud, deretter de, för unuvikande at misstankar, skulle törsälja endast huden och på dewta sävt torskatta sig penningar. Denna dem emellan trättade ötverenskommelse blef också bragt till verkställighet, dervid de gåvt till väga på ev lika grymt, som om all mensklig råhet vinande sätt. Så uppgat Gustaf Isacsson, att de, i enlighet med förut uppgjord plan, tram på natten begitvit sig åstad genom Galgkrogarne och vidare ut åt Fässbergs socken, der de äå utmarken till hemmanet Tholtorp påträfttat några på bete gående kreatur af hvilka de för uppgifvit ändamäl utvalt en ko, den de dereiter fört med sig upp bland de i närheten, straxt utautor egendomen Landala befintliga bergshöjder, der, under det den i Gustal Isacssons sällskap varande personen hållit fast uti kon, Gustaf Isacsson med en sten Here gånger slagit der arma djuret i hutvudet hvarefter han sedan koen at de erhållne slagen nerdignat äå marken, med en medhafd knit stuckit kon i bringan. Sedan kon omsider blifvit på detta sätt plagad till döds, hade de aftagit huden, hvarefter de båda, qvarlemnade det dödade kreaturet, begifvit sig från stället endast medtagande huden, som Gustat lsacsson deretter skulle för deras gemensamma räkning försälja, hvilket Gustaf Isacsson dock icke genast velat verkställa utan uppskjutit detta tills sisthdne Lördag, då han, som nåmndt är fastnade vid försöket härmed, hvaremellertid Gustaf Isacsson från Tisdagen till Lördagen hatt huden gömd i en hage i närheten af Skansen Kronan. Oaktadt erhållua uppmaningar kunde dock Gustaf Isacsson icke förmås att uppgifva namnet på den persou, som varit honom behjelplig uti nidigsverket, äfvensom han ej ville erkänna avt han förut kännt honom elier hade sig bekant hvar han nu vistades, enär ifrågavarande person straxt efter dädets föröfvande skulle skiljt sig från Gustaf Isacsson, men sagt sig skola vid tillfälle återkomma för att tå sin andel uti försäljningssumman för huden. Emellertid är det all anledning förmoda att berörde person är gammal bekant till Gustaf Isacsson och misstänkes vara en i likhet med denna sednare för stöld straffad lös person, som samtidigt med Gustaf Isacsson skulle undergått tästningsstraft. Såsom egare till det stulna kokreaturet anmälte sig hemmansegaren Andreas Olsson från Tholtorp i Fässbergs socken och Askims härad, hvilken uppgat, att han först sistl. Thorsdag på morgonen saknat ifrågavarande kokreatur, hvilket gått med kalf och som han ej velat försälja under 150 rdr rmt. Poliskammaren ötverlemnade härefter ransakningen för vidare fullföljd till Askims häradsrätt, inom hvars domvärjo ifrågavarande brott blifvit töröfvadt; och skulle emellertid Gustaf Isacsson, i afvaktan på vidare ransakning, qvarsitta i cellfängelset, dit han AP Åtanförnanana Jaa