Göteborgsposten – 18 augusti 1860, sida 2

ligen ej är så snabb som man kunde önska, men ändock synes vara den säkraste och minst äfventyrliga, då det faller sig litet obeqvämt för oss att sjelfve hemta vår post i Ystad. I sammanhang härmed förtjenar nämnas att generalpoststyrelsen, enligt hvad Karlskrona Veckoblad berättar, lärer vara betänkt på inrättandet af en förbättrad kommunikation vintertiden emellan Stralsund och Ystad, än den hittills vanliga med postjakten Postiljonen, hvilken torde tarfva en större reparation, för att för framtiden kunna bestrida den svåra vinterpostföringen emellan ofvannämnda ställen. — Vi undra nu hvarföre styrelsen, oaktadt den inser behofvet af förbättrad vinterpostföring till utlandet, ändock ej frångår det abderitiska användandet af segelfartyg under en årstid, då ensamt ångfartyg och ibland knappt de, kunna taga sig fram. Man ser snart sagdt dagligen att ångbåtar kunna köpas för särdeles billiga priser, och en för vinterpostföringen lämplig sådan torde kunna fås för hvad Postiljonens reparation kan komma att kosta. Men det tyckes vara Kongl. Poststyrelsens svaga sida att så länge som möjligt bibehålla postiljonerna, så på sjön som på landbacken. Katekesutanläsningen iskolorna. Ekonomiutskottet har nu inkommit med nytt betänkande i afseende på katekesutanläsningen och tillstyrker aflåtandet af en skrifvelse till K. M. med begäran, att K. M. måtte, såsom rättesnöre för kristendomsundervisningen såväl vid rikets samtliga skolor som vid nattvärdsundervisningen stadga, att Luthers lilla katekes skall utgöra grunden för kristendomsundervisningen och böra läras utantill, dock att utanläsning ej ålägges lärjungarne, innan de genom föregående muntlig undervisning förmått någorlunda redigt uppfatta innehållet, samt att den förklaring öfver Luthers lilla ka tekes, som är eller varder antagen, bör be: gagnas som handledning vid religionsundervisningen; äfvensom att K. M. ville vidtaga lämpliga åtgärder för erhållande af en för om förmälda syfte lämpad katekesförklaring. — Det är sålunda att hoppas, det religionsunder visningen i skolorna snart skall idkas efter er mera förståndsenlig metod än hittills vari fallet. Utanläsning kan visserligen i åtskilli ga fall ha sina fördelar, men icke tro vi at förståndet derigenom skärpes eller hogen fö studiet förstoras. Roos af Hjelmsäters riddarhusdona tion. Man läser om denna storartade dona tion i A. Bl. följande, hvilket drager ett ned tryckande streck öfver testatorns fantastisk: spekulationer. Det är ju ock helt naturligt ej tror någon i våra dagar på verkligheter af sagorna i Tusen och en Natt, men bra o tacksamt, för att icke säga obeskedligt, år de af Riddarhuset ändå att ej mottaga gåfvan fastän det genom densamma skulle kunna ka lasera oeh lefva Luculliskt. Tidningen säger Läsaren har utan tvifvel ej glömt den stor artade framtidsdonation, som kammarherre Axel Roos af Hjelmsäter under vissa vilko erbjudit sig att förära vårt svenska riddarhus Gåfvan skulle utgöra ett kapital af 100,00 rdr, som under en tid af 144 år skulle för räntas och, sedan det efter denna tids förlop; vuxit till 110 millioner riksdaler, använda: ull åtskilliga andamål, bland andra till riddar husbyggnadens underhåll, till morgon-, mid dagsoch aftontaffiar för ridderskapet oc adelns ledamöter och dess kansli under riks dag, till Djurgårdsbrunns aktiebolag och jern vägars anläggande från brunnen till Stock holm, till adliga ätten Roos af Hjelmsäte m. m. m. m. Sedan hr kammarherren i en n till riddarhusdirektionen ingifven skrift vid tagit åtskilliga förändringar i de ursprungli ga dispositionerna, har nu riddarhusutskottet till hvilket saken blifvit remitterad, inkommi med sitt utlåtande, hvari det frikostiga anbn dets antagande helt och hållet afstyrkes Bland de motiver utskottet anför hänvisar de