Göteborgsposten – 14 augusti 1860, sida 1

vackraste juvelerna bland dem, som i natt tagits i botel Mercoeur. — Nej, inföll Catherine lifligt, jag vill ej ha dem. Jag har icke handlat af begär efter belöning; jag har denna gång handlat af kärlek. Mercurius anförde expeditionen, jag ville att han skulle lyckas, jag ville skydda hono m mot alla faror, i det jag gaf honom underrättelser och råd, och jag har handlat endast och allenast för hans skull. — Det är detsamma! svarade de Bernac: Du tycker om juveler och jag vill, att du skall välja ut åt dig de dyrbaraste. Mina vänner, fortfor grefven och vände sig till de båda männen, då La Chesnaye nu hämnats sina förolämpningar, böra vi tänka på vår framtid, på de nöjen, som vänta oss, på de faror som hota oss, och ni måste fördenskull nu egna mig några ögonblicks uppmärksamhet. — Tala! sade Mercurius. — Vi lyssna! tillade Humbert. Catherine närmade sig lifligt. XXVI. Grefve de Bernacs förslager. Hr de Bernac kastade från sig sin hatt, stödde sina armbågar mot bordet och lutade an