Göteborgsposten – 13 augusti 1860, sida 1

Befrielsekriget på Sicilien. (Från Times korrespondent). Melazzo d. 24 Juli. (Forts. fr. n:o 187). Af de 85 man som utgjort kompaniet, återstodo endast 32. Utom denna rörelse på venstra flygeln, framkom nu äfven den högra, som afgjorde dagens öde. Då nu Neapolitanarnes pogition en gång blifvit öfvergifven, var framåtmarschen, om än icke utan motstånd, likväl jemförelsevis lätt. Då man gått öfver bryggan, som förer till udden af halfön kommer man till en öppen plats af några hundra yards areal med hafvet till höger och några trädgårdar till venster. Bortom den öppna platsen ligger en rad af hus, som räcker ända fram till stadsportarne. Här sökte neapolitanarne för sista gången göra motstånd; de trängde in i husen, dolde sig bakom några stora båtar, som blifvit uppdragna på stranden, och lyckades verkligen att, understödda af sitt såväl fältsom fästningsartilleri, för en stund hejda vår framgång. En kolonn som skickades genom trädgården till venster och ångfregatten Tuckoris (f. d. Veloce) ankomst till vestra kusten, förmådde dem dock snart att uppgifva sin plan. Garibaldi, som varseblef fregattens ankomst, skyndade ned till stranden, kastade sig i en båt och gick ombord, der hans närvaro uppeldade alla. Några få väl riktade, glatta lag från fregatten, de första skotten från den på venster hand framryckande kolonnen i förening med ett bajonettanfall i fronten, bröto detta sista motstånd och tvingade Neapolitanarne att söka skydd inom fästningen, lemnande efter sig tvenne kanoner, hvilka med de tre som tagits förut gjorde inalles fem. Neapolitanarne skyndade, utan att ens tänka på att försvara staden, rakt igenom denna mot fästningen, dit de icke gerna kunde förföljas. mm ————ss———posssseeesossssuma